- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
61

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - 2 Söndagen i Fastan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

61

sin naturs ondska. Han var dock medveten om, att han hade
någon synd. Jesus ställde honom i skuldförhållande till kvinnan
såsom ett står till tio. Men Jesus visar dock, att den fromme fariseen
och den skuldbelastade kvinnan i trenne avseenden voro lika: De
voro skyldiga båda två. De kunde icke betala och båda fingo
efterskänkt.

Jesus är borgesmannen, allas vår fordringsägare. Han har
dock gått i borgen och betalt för oss alla och efterskänkt för oss
alla. Så står han i sitt förhållande till oss. Men om vi i vårt
förhållande till honom hålla oss till gärningar tillräknas lönen icke
efter nåd utan efter skyldighet. Rom. 4:5. Den som däremot vid
uppgörelsen med Gud icke har något att. betala, utan vädjar till
nådastolen, får allt, allt efterskänkt. I denna ställning befinnai sig alla
Jesu lärjungar: de få aldrig något att betala med. Men trots deras
stora skuldsumma, gå de ändå skuldfria. Jak. 1: 7.

På Jesu fråga svarade Simon: ’ ’Jag förmodar den, som fick
mest efterskänkt. Och Jesus sade till honom: Rätt dömer du. Och
han vände sig till kvinnan och sade till Simon: Ser du denna
kvinna? Jag gick in i ditt hus. Du har ieke givit mig vatten till mina
fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem
med sitt huvudhår. Du har icke kysst mig, men från den stund,
jag kom hit in, har hon icke upphört att ivrigt kyssa mina fötter.
Du har ieke smort mitt huvud med olja, men hon har smort mina
fötter med smörjelse. Därför säger jag dig: Henne äro de många
synderna förlåtna, ty hon älskade mycket. Men den, vilken litet
förlätes, han älskar litet."

Vi hava en försvarare hos Fadern, Jesus Kristus, som är
rättfärdig. Och han är försoningen för våra synder. 1 Joh. 2: 12.
Han kan försvara syndare mästerligt och rättfärdigt. Först
likställde han det stora helgonet med den stora synderskan; sedan
sänkte han helgonet i djupet och höjde synderskan till himmelen.

Ingen artig värd i Österlandet fick försumma att giva gästen
välkomstkyssen samt ombesörja fötternas tvagning. Men till och
med denna enkla, nödvändiga kärleksbevisning hade Simon
försummat mot Jesus. Men vad han försummat hade kvinnan gjort. Du
har icke gjort det, men hon har gjort det, säger Jesus om trenne
kärleksplikter. Och han säger sant.. Vem är nu syndaren? Det är
Simon. Vem är nu helgonet? Det är kvinnan.

Simon kände ingen annan sa.lighetsväg än gärningarnas. Ock
märk, att det är till detta verkhelgon, Jesus säger: "Henne äro de
många synderna förlåtna, ty hon älskade mycket". Med detta
säger Jesus till fariséen: Du menar, att jag icke skulle hava rättighet
att låta kvinnan stå vid mina fötter emedan hon har brutit lagen;
men du ser själv, att. hon hållit lagen, som huvudsakligen kräver
kärlek, mycket mer än du, så att om laglydnaden låge till grund för
förlåtelsen, skulle jag vara i min fulla rätt att förlåta henne de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free