- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
70

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - 5 Söndagen i Fastan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70

neddrogo de denna dom över sig och folket genom sin hårdnackade
otro. Deras stolta murar och deras härliga stad och tempel skulle
förstöras, säger Jesus, därför att de icke trodde hans ord.

Så går det alltid. Gudsföraktet drager över den enskilde,
liksom över hela folk, Guds straffdomar. "Det går ej, som nian tror,
att välgång länge räcker. Ack ve det, land som Gud med tårar
fåfängt väcker!"

"Men en av dem, Kaifas, som var överstepräst för det året,
sade till dem: I förstån intet, ej heller besinnen I, att det är bättre
för oss, att en man dör för folket, än att hela folket förgås".
Herrens Ande undervisar oss om, att "detta sade han icke av sig själv,
utan som överstepräst för det året profeterade han, att Jesus skulle
dö för folket." Det stora rådet trodde sig handla självständigt,
men vi veta av Guds ord, att dé voro komna tillsammans "för att
göra allt, vad Guds hand och råd förut hade beslutit, att det skulle
ske". Apg. 4: 28. Kaifas inlade nog ieke denna mening i de ord,
han uttalade, utan fast hellre detta: Han må vara god eller icke,
så måste han uppoffras för det allmänna lugnets skull. Gud
tvingade honom dock att tala i överensstämmelse med sitt uppsåt av
evighet, vilket han har verkställt i Kristus Jesus, vår Herre.

Visst var det bättre, att han dog för folket, än att bela folket
skulle förgås. Här fanns ej annat val. Skulle vi själva med döden
pliktat för våra synder, hade döden behållit oss i sitt våld. Men
nu åtog sig vår Frälsare att träda i de fallnas ställe och så bliva ett
skuldoffer för oss. Lovad vare Herren för en sådan hjälp i vårt
elände! Visst ha vi orsak att sjunga: ’ ’Var man må nu väl glädja
sig. Här är stor fröjd å färde." "Ty så älskade Gud världen, att
han utgav sin enfödde Son." Och Sonen älskar samma värld så, att
han säger genom profeten: "Jag vill förlossa dem ifrån döden och
hjälpa dem ifrån helvetet." Och åter säger han: "’Död, jag skall
vara dig ett förgift; helvete, jag skall vara dig en plåga." "En har
dött för alla, och därför hava alla dött," 2 Kor. 5: 14. "Och den,
som har dött, är rättfärdigad från synden." Rom. 6:7.

Det ligger även för oss en dyrbar och tröstande lärdom i Kaifas
profetia. Den säger oss, att Gud tar del i de ondas råd och styrer så
till, att det värsta, de besluta, får tjäna till det bästa. Fatta vi
denna sanning rätt i våra hjärtan, så kunna vi vara vid gott mod,
huru än fienderna ställa sig till oeh emot Jesu lilla klena hjord.
Herren lämnar oss ieke åt de ogudaktigas råd utan att övervaka
deras råd och handlingar. Och såsom det stora rådets överläggning
fick tjäna Guds sak, så skall Herren laga så, att allt skall tjäna hans
rike till det bästa, även sådant, som vi i vår kortsynthet anse vara
den största olycka.

"Och icke allenast för folkets utan även för att till ett
församla Guds förskingrade barn." Genom Kristi död nedbröts
skiljemuren mellan judar och hedningar. Efes. 2: 14. I Joh. 10: 16 sä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free