- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
84

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - 1 Söndagen efter Påsk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84

6 Söndagen efter Påsk.

Joh. 21: 1—14.

Därefter uppenbarade sig Jesus åter för lärjungarna vid Tiberias
hav". Bibeln säger oss icke huru inånga dagar, som hade
förflutit från hans föregående uppenbararelse åtta dagar efter
påskdagen (Joh. 20: 26) och till uppenbarelsen vid Tiberias liav. Men
även de dagarna voro noga avvägda av den ömme och vise herden.
De första åren av lärjungarnas sällskap med Jesus hade de haft
jämförelsevis lugna dagar, de hade fått se oeh skåda med sina ögon och
med händerna röra vid, vad de hade att tro. 1 Joh. 1:1. Nu skulle
de införas i övning av tro utan att se. — Det blir många mörka,
bekymmersamma stunder i den övningen. Jesus döljer sig, så länge,
som han ser, att den trossvage, försagde lärjungen kan tåla vid, och
så uppenbarar han sig igen. För riktigt övade lärjungar kan detta
fördöljande bliva årslånga, kvalfulla lidanden. Men såväl dagarna
som lidandet äro noga avvägda av den ömme själavännen.

Jesus hade lovat att uppenbara sig för lärjungarna i Gallileen.
Matt. 28: 10; Mark. 16: 7. Han fick dock uppenbara sig många
gånger, innan han fick dem att gå dit. Nu har han fått dit
åtminstone sju av sina elva lärjungar, som voro tillsammans.

När lärjungarna förut blivit uppräknade står Tomas såsom den
sjunde eller åttonde i nummerordningen (Matt. 10: 2—4; Mark.
3 :16—19 ; Luk. 16:14—16) och Petrus alltid såsom den förste. Även
i dagens text får Petrus behålla sin plats, men han står dock
bredvid Tomas. Efter sitt djupa fall och den överraskande förlåtelsen
känner han sig kanske mest dragen till och sammansmält med den
melankoliske (Joh. 11: 16) och klentrogne (Joh. 20: 25—27) Tomas.
— Så kan Herren, där han får regera, vända ett ont — såsom här
Petri gruvliga syndafall —+ till motgift mot ett ännu större ont,
nämligen självförhävelse och högmod.

"Simon Petrus sade till dem: Jag går bort för att fiska. De
sade till honom: Vi gå ock med dig. Då gingo de ut och stego strax
i båten, och i den natten fångade de intet". Deras treåriga
sällskap med Jesus och deras höga kallelse till apostlar hade icke fostrat
dem till ringaktning för lekamligt arbete eller gjort dem lättjefulla,
utan de kunde när som helst gripa sig an med sitt gamla yrke. Den
store hednaaposteln Paulus arbetade på sina missionsresor även
träget i sitt yrke såsom tältmakare. Apg. 18: 3; 1 Kor. 4: 11; 1 Tess.
2: 9; 2 Tess. 3: 8. Det är en falsk och fördömlig uppfattning, då
man menar, att sedan man kommit till tron på Herren, skall man
vara för god för den jordiska kallelsen, så att man måste söka: ett of-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free