- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
85

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - 1 Söndagen efter Påsk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

85

fentligt lärarekall. Nej, vi få tjäna Herren dagligen i vår
lekamliga kallelse, där vi ock hava många tillfällen, om vi eljes vilja
använda dem, att med ord oeh gärningar vittna om Herren. Och har
Herren nedlagt gåvor till något mera offentligt lärarekall, så vet
han nog det och skall icke försumma att kalla oss därtill. Och när
han det gör, då må vi ock lyda och följa hans kallelse. Det gjorde
ock apostlarna.

Vi kanske dock böra se denna tilldragelse även från en annan
sida. När den rike unge hövitsmannen, som dock hade
frälsnings-begär, gick bedrövad bort från Jesus, emedan han icke kunde
försaka sina många ägodelar, sade Petrus: "Se, vi hava övergivit allt
och följt dig, Vad skola vi då få?" Matt. 19: 16—27. Det låg nog
någon berömmelse i detta Petri uttalande, och det var ju sant, att
lärjungarna hade försakat sitt yrke, sina nät och båtar. Men
dagens text visar, att det var icke grundligare gjort, än att de i
påkommande trångmål kunde söka upp sina båtar och nät och slå sig
på det gamla yrket igen. — Må vi aldrig ens i vårt inre gilla någon
självbehagets tanke över någon vår försakelse och uppoffring för
Herrens skull eller seger över någon synda frestelse eller tillväxt i
det goda, ty om än allt detta är verkligt, så som det var med
lärjungarna, så kunna vi nästa minut falla i de gruvligaste synder. Så
länge vi vandra i skuldmedvetande och fruktan för oss själva och
i tron på Herren, kan oeh skall Herren bevara oss. Men bliva vi
uppblåsta, äro vi redan i en falsk ställning till Herren och kunna då
falla i de gruvligaste dårskaper både i lära och i liv.

Lärjungarna voro där, varest Jesus lovat uppenbara sig för
dem; men han dröjde att’ komma. Det blev många bekymmer för
de stackars lärjungarna och även brödbekymmer. De äro dock
snart eniga om att själva skaffa sig mat. Att de skulle lyckas
betvivla de icke; men "i den natten fångade de intet". — Herren
kan icke allenast giva, han kan ock låta våra inkomstkällor utsina,
då han finner det för oss nyttigast. Hade de denna natt fått fisk,
skulle de kunnat hävt den tanken genom livet, att de hade försakat
ett inkomstbringande yrke. Nu är även den berömmelsen tagen
ifrån dem.

De höllo ut att arbeta hela natten, men allt var hopplöst. Men
även på den mörkaste natt följer en morgon. Denna gång följde en
mycket ljus morgon. Den vännen, som osynlig följt dem hela
natten och i kärlek undanhållit fisken, stod nu synlig, fastän för dem
okänd på stranden med sin triumferande fråga: Hur går det,
kunnen I reda eder själva? Men det var ock en mer än moderligt öm
fråga: "Barn, icke haven I väl något att äta?" — Ja, även för den
saken har han både omsorg oeh resurser. "De svarade honom : Nej".

Nu fingo de kasta ut näten på hans befallning och fastän de
voro så nära land, så var det förut fisktomma havet så fullt med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free