- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
98

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - Kristi himmelsfärdsdag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

Kristi himmelsfärdsdag.

Joh. 17: 24—26.

"r? ader, jag vill, att varest jag är, där skola ock de vara med mig,
r vilka du har givit mig, på det att de må se min härlighet, som
du har givit mig; ty du har älskat mig fore världens
grundläggning".

Dagens text utgöres av en del av den bön, som Herren Jesus
höll skärtorsdagskvällen vid avskedsfesten i nattvardssalen i
Jerusalem, ocli som blivit kallad "Jesu översteprästliga förbön." Den är
lämplig att betrakta alla dagar men särskilt denna dag, då vi få
skåda vår vän fara direkt upp till sin Fader i himmelen. Han
förklarar här, att hans yttersta vilja är den, att ban vill hava de sina
med sig in i saligheten oeh härligheten. Och för den saken steg
han ned från sin härlighet.

Fader, jag vill. Det är ställföreträdaren, medlaren,
gottgöra-ren, som här kräver lönen för sitt arbete. Det ligger mera krav än
suckan i denna bön. Jag vill, att varest jag är, där skola ock de
vara med mig, vilka du har givit mig.

Gud har givit hedningarna till arvedel och jordens ändar till
egendom åt Sonen. Ps. 2: 8. Men dem, som icke vilja hylla honom,
kan han icke i detta deras sinnelag önska få in i himmelen, emedan
det bleve ingen himmel för dem. Dock beder han om förlängd
nådatid och om förlåtelse för dem. Luk. 13: 8, 23: 34. Dessa gav
Fadren åt Sonen, på det att lian skulle försona och igenlösa dem; och
det har han gjort. Men för att vi skola komma till Sonen, måste
Fadren draga dit oss och så giva varje enskild syndare, som skall
räddas, på nytt åt Sonen. Oeh det är detta sistnämnda givande,
som Jesus talar om här; han talar nämligen om de få, vilka
Fadren givit honom av världen — av de många, som han fick i
evighetsrådet. Han talar om de få, som han får giva evigt liv i
betydelse av att känna Fadren och Sonen. Joh. 17: 2, 3, 6, 9.

Om detta givande säger Jesus: 1 ’Allt vad min Fader giver mig,
det kommer till mig, och den, som kominer till mig, skall jag
sannerligen icke kasta ut". Och åter: "Ingen kan komma till mig, utan
Fadren, som har sänt mig, drager honom". Joh. 6: 37, 44. Och
hur Fadren drager till Sonen och nu giver åt Sonen, säger Jesus i
dessa ord: "Det är skrivet ,i profeterna: "Och de skola alla varda
lärda av Gud". Därför var och en som har hört av Fadren och lärt,
han kommer till mig." Joh. 6 : 45.

Fadren använder icke sin allmakt vid detta dragande till
Sonen och givande åt Sonen, utan han undervisar. Den som då hör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free