- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
141

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - 10 Söndagen efter Trefaldighetssöndag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

141

tal. Men det finns icke något jordiskt språk, som kan uttrycka vem
och vad Jesus är. Det kan sägas mycket om honom, men det blir
ändå endast en liten del av vad han är. Paulus sade mycket om
Jesus; men han sade ock: Han är en outsäglig gåva (2 Kor. 9: 15),
en frid, som övergår allt förstånd (Pil. 4: 7), en kärlek som
övergår kunskapen. Efes. 3 : 19.

Jehova betyder: var, är och förbliver eller den evigt varande.
Då Moses frågade efter hans namn, fick han till svar: "Jag är den
jag är. Och han sade: Så skall du säga till Israles barn: Jag är".
2Mos. 3: 14. Det är samme store Herre, som talade till Moses, som
i dagens text säger: Det är jag". Det är detsamma som Gud
allsmäktig.

’ ’Då sade de till honom: Vem är du ? Jesus sade till dem: Det
som jag ock från början har talat till eder". Jesus var den sanne
Guden (1 Joh. 5: 20) och det personliga Ordet (Joh. 1:1), Guds
uppenbarelse till både person och ord. Allt, vad han sade, var
gudomligt. Själv var han i det ordet, som han talade, och var det
han talade. Han var både sann människa och sann Gud. Man såg
människan handla, men det var ock gudatal, han talade, och
gudagärningar, han gjorde. Endast, vad han sett och hört av Fadren,
gjorde och talade han. Men judarna förstodo icke, att ban var så
ett med Fadren, att den, som såg honom, såg Fadren, och att han
icke gjorde något av sig själv — såsom blott människan — utan
Fadren gjorde gärningarna. Joh. 14: 7—11. Sonen gjorde och
talade allt, men icke såsom blott sådan, som naturliga människoögon
sågo honom, ty de sågo blott det mänskliga, utan sådan som han
var: Gud över allting, välsignad evinnerligen.

Jesu person, liksom treenigheten, är en sådan hemlighet, att
ingen människa kan med sitt skarpsinne och sin tankekraft få
någon klar uppfattning därav. Och den, som fått kännedom därom,
kan icke behålla den ett ögonblick längre än den helige Ande giver
upplysning härom. Judarna, vilka voro köttsliga och icke ville
komma till den sanna kännedomen om Jesus, kunde ju därför
omöjligt förstå varken Jesu person eller tal. "Mycket har jag att tala
och döma om eder ,men den, som har sänt mig, är sannfärdig, och
vad jag har hört av honom, det talar jag till världen’’. — Jag är
sanningen (Joh. 14: 6); det är Guds ord, vad jag talar till
världen.

’ ’De förstodo icke, att han talade till dem om Fadren. Då sade
Jesus till dem: När I haven upphöjt Människosonen, då skolen I
förstå, att det är jag" ■— att jag är Gud — och att jag gör intet av
mig själv, utan såsom min Fader har lärt mig ,så talar jag. Och
den, som har sänt mig, är med mig; Fadren har icke lämnat mig
allena, ty jag gör alltid det, som är behagligt för honom."

Jesus lade sig all vinning om att få judarna till kännedom om
vem han var, men de ville icke lyssna därtill. Vid hans död och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free