Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - 12 Söndagen efter Trefaldighetssöndag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
Å andra sidan är det ett hemskt förråd av ondska i människans
inre, vilket fick så rikt tillfälle att visa sig i fariséernas
förhållande till oeh anfall mot Jesus.
Må vi akta oss för att tro, att någon vår inre dygd och kraft
skall kunna bevara oss för det onda! Göra vi det, bedraga vi oss
själva, ty vårt inre är ont såväl som hela vårt väsende. Vi behöva
Jesus till både försonare, rättfärdighet, Frälsare och herde, om vi
skola kunna räddas.
Alla äro Guds barn med avseende på skapelsen och
återlösningen. Men med avseende på ondskan, så äro vi alla huggormen
djävulens avföda. Och den, som icke blivit född av Gud, född på
nytt, är även till sinnet djävulens avföda. — Tänk så hemskt!
Människor berömma sig av att kunna tala fåfängt, ruttet, förgiftande
och förpestande. Men det är långt ifrån hederligt, det är skamligt,
och det visar vems avföda man är, nämligen huggormars. Och man
är icke oansvarig. Det stundar en räkenskapsdag även för Jesu
bittraste fiender. Och det vill Jesus, att vi skola veta och besinna,
på det att vi må avlägga vår räkenskap i nådens tid oeh vid
nådens tron, där vi få nåd och barmhärtighet för att icke behöva stå i
vår svarta adamitiska dräkt på domens dag. Men ve var och en,
som uppskjuter sin räkenskap till "domedag"! Då gives ingen
räddning. Och den, som är ond, kan icke bestå för Herren på
domedag.
Mången tycker, det är hårt, att man skall göra räkenskap ’ ’för
vart och ett fåfängt ord". Men Gud är icke hård och obarmhärtig,
utan det är vi, som äro hårda och obarmhärtiga mot oss själva, då vi
icke låta Gud ändra vårt sinne. Därmed döma vi oss själva. "Av
dina ord skall du varda rättfärdigad, och av dina ord skall du varda
fördömd.’’
De onda orden och gärningarna äro icke blott straffvärda, utan
de äro bevis för människans inre, deras sinnesförfattning. Ingen
kan veta, hurudant sinne en människa har utan genom hennes
yttringar i ord och gärning. Därför blir man redan i tiden dömd av
och efter sina ord och handlingar. Och även på domens dag skola
våra ord och handlingar bliva vittnen, av vilka vi skola bliva
rättfärdigade eller fördömda. Se Matt. 25: 34—46!
Endast i Jesus finnes frälsningen, och endast genom tron på
Jesus åtnjuter man frälsningen. Utan alla yttringar ser Gud
såväl var den sanna tron finnes som varest otron och gudlösheten
härskar i hjärtat. Men Gud vill ock visa alla förnuftiga varelser,
att han är rättvis i alla sina domar. Därför andrager han såväl de
rättfärdigande som de dömande yttringarna, vilka visa, om man varit
med eller mot Jesus. Ty det står alltid fast och ingenting i Guds
ord motsäger detta: "Den som har Sonen, han har livet; den som
icke har Guds Son, han har icke livet." 1 Joh. 5: 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
