- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
166

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - 18 Söndagen efter Trefaldighetssöndag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

ter det med deras hjärtan, ibland mera till dom och ibland mera till
tröst eller bägge delarna. Men allt höra de och hörsamma med
sinnet oeh pinas för att de icke kunna efterleva det, såsom de önska.
Deras välfärd ligger i deras herdes hand. Men deras herde är den
ömme, barmhärtige Frälsaren, och han är även härskarornas
Herre, Gud allsvåldig. Det är ock ett ljuvligt löfte, han giver dessa
sina får, och han skall ock hålla även det löftet.

"Och jag giver dem evigt liv, och de skola icke förgås
evinner-ligen, och ingen skall rycka dem utur min Faders hand. Min
Fader, som har givit mig dem, är större än alla, och ingen kan rycka
dem ur min Faders hand. Jag och Fadren äro ett". — Kära vän,
är du ett Jesu får i denna saliga mening, att du känner herden, hör
hans röst och följer honom ? Tänk, vad du då är trygg! Och är
du det icke, då må du vara viss, att ulven från avgrunden, som går
omkring •— än såsom ett rytande lejon och söker, vem han må
uppsluka (1 Petr. 5: 8), än såsom en ljusets ängel (2 Kor. 11: 14),
uppslukar dig, så att du hamnar i hans hemska gap, i synden och den
eviga döden.

Då Jesus uttalade de anförda orden, som äro så ljuva och
kärleksfulla, att de borde kunna smälta stenhårda, hjärtan, "då togo
judarna åter upp stenar för att stena honom. Jesus svarade dem:
Många goda gärningar har jag visat eder från min Fader; för
vilken av dem stenen I mig?" Men icke erkände de sig vara så onda,
att de stenade honom för goda gärningar, ehuru det verkligen var
så. De sökte då att göra honom till en hädare och svarade: "För
god gärnings skull stena vi dig icke utan för hädelses skull och
emedan du, som är en människa, gör dig själv till Gud". — Se här,
att Jesus uttalat det vittnesbördet om sig, att han var Gud, så
tydligt, att fienderna hört och förstått det. Många av våra dagars
"lärde", som förneka Kristi gudom och ändå vilja lik judarna
gälla för fromma och bibeltroende, påstå, att Jesus aldrig själv
be-känt om sig, att han var Gud. Men av fiendernas svar se vi, att
han gjort det, och att det icke var hädelse utan en dyrbar sanning.

"Jesus svarade dem: Är det icke skrivet i eder lag (Ps. 82: 6):
"Jag sade" (till domare och konungar, som i sitt ämbete stodo i
Guds ställe såsom gudar) : "I ären gudar". Har han nu kallat
dem gudar, till vilka Guds ord kom, och kan skriften icke varda om
intet, sägen då I till honom, vilken Fadren har helgat och sänt i
världen: Du hädar, därför att jag sade: Jag är Guds Son? Om
jag icke gör min Faders gärningar" (gudagärningar, som ingen
människa kan göra), "så tron mig icke! Men om jag gör dem"
(ja, må vi då akta oss för det överdådiga, olycksbringande
upproret att förneka honom!), "så tron gärningarna, om I icke tron mig,
på det att I mån förstå och tro, att, Fadren är i mig och jag i
honom". — Tänk, vad han nitälskar om att få sina bittraste fiender
till sanningens kunskap, till kännedom om Fadren oeh Sonen, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free