- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
235

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - Nyårsdagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

235

Det var i ’sanning bittra frukter, som de själva alstrade, under det
de växte i Guds feta vingård. I stället för syndanöd voro de stolta
och självbelåtna. I stället för kärlek till Frälsaren hatade de
honom och naglade fast honom på korset. I stället för kärlek till
människor voro de hårda och kalla mot dem. Och de profeter, som
Herren sände, för att väcka dem till skuldkänsla och
frälsnings-behov, dräpte de. År efter år, ja, århundraden efter århundraden
kom Herren och sökte frukt, men med samma resultat, om man ser
på dem såsom folk — några enskilda komma ju till besinning. —
Den nåd de hade föraktat var stor och så blev också deras fall stort.
De blevo borthuggna.

Vi stå ännu under inflytelse av Herrens nådefulla
uppenbarelse ocli alltså i hans feta vingård, fastän samma andliga sömn och
självbelåtenhet är rådande hos de flesta bland oss. Han dröjer dock
i det längsta med att hugga bort det ofruktbara trädet. Det är en
underbar kärlekens känsla, som tränger fram, när trädet skall
huggas bort. Ägaren ville dock icke göra det själv utan tillsade
vingårdsmannen: "Hugg bort det. Varför skall det ock göra marken
onyttig?" Men vingårdsmannen ville icke heller hugga bort det
utan sade: "Herre, låt det stå ännu detta år, till dess jag har fått
gräva omkring det och göda det: kanske det då skall bära. frukt;
men i annat fall må du framdeles hugga bort det."

Gräva omkring det och göda det, det ville vingårdsmannen göra.
Men att hugga bort det, det överlämnade han åt vingårdens ägare.
Nog är det’ Jesu allvarliga vilja att slippa hugga bort oss. Det
bliver därför glädje både för Gud och hans änglar, när någon syndare
kommer till nådens tron. Må då Herren lyckas böja oss till korsets
fot, att han ock må få den glädjen’att komma igen för att taga oss
till sig i sin glädje och eviga härlighet.

"Tag trädet bort ,så talar du,

dess torra stam hugg neder!

’Ack låt det stå ett år ännu!’

Så Jesus för mig beder.

Ja, bed, du gode vingårdsman,

din bön allena gäller,

och hjälp, att frukt jag visa kan

förrän mig döden fäller!

O, Jesu bliv

den svages kraft,

den dödes liv."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free