- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
247

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - 2 Söndagen efter Trettondedagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

247

och köpa med s,itt blod åt Gud. "När Jesus kom till det stället, såg
han upp oeh fick se honom och sade till honom: Sakkeus, skynda
dig ned; ty i dag måste jag gästa, i ditt hus. Och han skyndade sig
ned och mottog honom med glädje.

Det var icke Sakkeus, som inbjöd Jesus till sig. Nej, det
kände han sig ovärdig till. Men nog blev han glatt överraskad, när
Jesus inbjöd sig. — I dag bjuder Jesus sig till dig, käre läsare. Har
du klättrat upp på dina dygders frälsningsstege, så stig skyndsamt
ned. Jesus vill gästa i ditt hjärta för att meddela dig nåd och
förlåtelse men icke för att godkänna dina bättringsförsök. Ju
eländigare man är, desto mer är man ju i behov av hjälparen och
hjälpen. Och det är han, som klappar på ditt hjärta, för att få komma
in och hålla måltid med din fattiga, uthungrade själ.

Att Jesus tog in och gästade hos Sakkeus, det blev dock så
halsbrytande för judarna, att det står: "Och när de sågo det,
knorrade de alla och sade: Han har gått in att gästa hos en syndig man’’.
De ansågo det vara något styggeligt och alldeles olämpligt, liksom
Jesus med detta skulle ådagalägga, att han gillade ett lastbart
leverne. De förstodo icke, att det just var syndare och det även de
förnämsta bland dem, som Jesus var kommen att frälsa, icke att
ursäkta deras synd och styrka dem att fortsätta på sin onda väg
utan för att frälsa dem, vilket ock hade till följd, att de sedan
ville leva ett rättskaffens liv. Och det finna vi ock här med Sakkeus,
om vilken det står: "Men Sakkeus steg fram och sade till
Herren: Se, Herre, hälften av mina ägodelar giver jag de fattiga, och
om jag i något har gjort orätt mot någon, så giver jag fyradubbelt
igen."

Sakkeus blev så tillfredsställd, lycklig och glad, att han hade
behov av att få göra goda gärningar, som voro Herren behagliga.
Han löstes strax ur mammonsträldomen. Yad han här säger, ålade
honom icke några lagbud, och icke sade Herren Jesus det heller, ty
han behövde det icke.

Till den rike ynglingen sade Jesus: ’ ’Gå bort och sälj allt, det
du har, och giv åt de fattiga, och du skall få en skatt i himmelen,
och kom och tag korset på dig och följ mig." Mark. 10: 21. Men
han gjorde det icke; ty Jesus hade icke blivit hans skatt och vän.
Men Sakkeus hade ett inre behov av att sälja och giva: ty Jesus
hade blivit hans tröst, skatt oeh vän.

"Om jag i något har gjort orätt mot någon, så giver jag
fyra-dubbelt igen", säger han. Lagens bestämmelse för den, som stulit
penningar var, att han skulle giva dubbelt igen. Om djur stulos
och slaktades eller såldes, då skulle oxen ersättas med fem oxar och
fåret med fyra får. 2 Mos. 22: 1, 7.

Det var icke alls säkert, att Sakkeus hade gjort orätt emot
någon. Ty när han nu uttalade sig i saken, var han ärlig och talade
således sanning. Men han visste icke, hur det var, om han hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free