Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - Midfastosöndagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Midfastosöndagen.
Joh. 6: 52—71.
De två föregående söndagarna hava vi sett, hur Jesus utdrivit
onda andar; i dagens text få vi se, huru han dukar nådens bord
för oss, arma syndare. Det är icke nog, att vi befrias från det onda,
vi behöva ock få det goda. Och det vill Jesus meddela oss i dagens
text.
Strax före vår text säger Jesus om sig: "Jag är det levande
brödet, som har kommit ned från himmelen. Om någon äter av det
ta bröd skall’ han leva evinnerligen, och det bröd, som jag skall giva,
är mitt kött, vilket jag skall giva för världens liv."
Jesus har kommit ned från himmelen och låtit sig födas av
jungfrun Maria. Där ha vi försoning för vår syndiga födelse. Han
har utgivit sig i en oförvitlig laglydnad och i en kvalfull offerdöd,
men ock i en segerrik uppståndelse och himmelsfärd. Så har han
utgivit sitt kött för världens, det är alla människors liv. Och detta
är sann mat och sann dryck, all annan andlig mat är falsk. Den
som icke i tron näres av Jesu kött och blod, har icke liv i sig. Men
"den som äter mitt kött och dricker mitt blod, lian har evigt liv,
han förbliver i mig och jag i honom, och jag skall uppväcka honom
på den yttex-sta dagen", säger Jesus.
Tänk så dyrbart, att vi få tro på Jesus såsom den, som gjort
allt för oss, försonat alla våra synder och utplånat vår stora
syndaskuld. Det. är en sann och verklig hugsvalelse eller själaföda. Och
genom att äta den dyrbara nåderätten förbliva vi i Kristus och han
i oss och så hava vi evigt liv, emedan Jesus även skall på domens
dag uppväcka vår döda kropp och göra den lik med sin härlighets
kropp. Fil. 3: 21. Nog är det tröstefullt att gå emot ett sådant
saligt hopp, en sådan härlig framtid.
Det är dystert att gå mot döden och graven; ännu hemskare
är det att gå emot evig förtvivlan, ångest och själskval, vilket alla
gå till mötes, som icke äta Jesu kött och dricka hans blod genom
att i tron tillförse sig, vad han uträttat genom sitt kött och blod.
När Jesus med en så stor uppoffrande kärlek har förvandlat
vår förtvivlade ställning och gjort den god, så bör ju ingen draga
sig undan från detta nådens bord till förtappelse. Var och en bör
besinna, att faran är stor, när Jesus ansåg vår frälsning vara värd
ett sådant offer, oeh att hans nitälskan om vår frälsning är
allvarlig och öm, när han så frivilligt utgivit — icke en million kronor,,
icke en ängel, vilket icke hade hulpit, utan sig själv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
