- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
298

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - 3 Söndagen efter Påsk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

298

gå bort; mon nu först svarar ban på Tomas fråga efter vägen:
"Jag är vägen och sanningen och livet, ingen kommer till Fadren
utan genom mig". — Då man måste vara ren och helig för att
komma till Fadren, och ingen rättfärdighet finnes för oss utom
Kristus, så följer därav, att han ensamt är vägen. Om frälsning
predikas i annat än Jesu namn, så är det falskt, det är bedrägeri,
det är ingen sanning i det talet. Endast Jesus är sanningen ,i all
frälsningsförkunnelse oeh i alla avseenden. Han är ock icke blott
livgivaren och den, som uppväcker de döda, utan han är själva
livet,

"Känden I mig, så känden I ock min Fader, och från denna
stund kännen I honom och haven sett honom". Förklaringen på
denna vers giver Jesus i svaret på Filippi bön. "Filippus sade till
honom: Herre, låt oss se Fadren, så hava, vi nog. Jesus sade till
honom: Så lång tid har jag varit hos eder, och du känner mig icke,
Filippus. Den som har sett mig, han har sett Fadren. Huru kan
du då säga: Låt oss se Fadren?" v. 8, 9. — Ja, tänk så dyrbart
vittnesbörd Jesu här avlägger om sig. Han säger bestämt, att det
icke finnes någon mer Gud, att, han och Fadren äro så ett, att den
som sett Sonen, även sett Fadren, oeh den som känner Sonen, även
känner Fadren.

"Tror du icke, att jag är i Fadren och Fadren i mig? De ord,
som jag talar till eder, talar jag icke av mig själv, men Fadren, som
förbliver i mig, han gör själv gärningarna. Tron på mig, a,tt jag är
i Fadren och Fadren i mig; eljes tron mig för själva gärningarnas
skull".

Ja, må Gud skänka oss trons enfald, att vi må barnsligt tro
dessa Jesu klara och bestämda ord, ty intet mänskligt förnuft eller
skarpsinne skall kunna begripa eller förklara den treenige Gudens
hemlighet. Men genom tron kan man njuta honom sådan, som han
är uppenbarad i Sonen. Om Herren får föra oss till trons enfald
och bevara oss där, så skola vi få sådana kroppar och ögon och ett
sådant förstånd, att vi icke se honom i ett dunkelt glas utan ansikte
mot ansikte. Och var viss, det skall bliva en fullviktig härlighet, en
översvinnlig njutning.

"Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den, som tror på
mig, även han skall göra de gärningar, som jag gör; och större än
dessa skall han göra, ty jag går till min Fader". Jesus gjorde sju
ka helbrägda och uppväckte döda, och detta gjorde även apostlarna.
Apg. 9: 36—40; 20: 9—12. Sådant synes för oss vara stora
gärningar, men för Jesus var det mycket större att församla själar till
sig eller att grunda och utvidga sitt rike. Och i det avseendet var
det blott ett begynnande, ett grundläggande hos några få människor
under Jesu vandring på jorden. Oändligt, mycket större gärningar
gjorde Jesus till sitt rikes utbredande genom apostlarna. Det var
dock icke apostlarna, som i eget namn voro så mäktiga, ty de be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:01:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isakpost/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free