- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
365

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - 14 Söndagen efter Trefaldighetssöndag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•365

hindrar Gud själv i hans kärleksavsikter! -— Och han kunde icke
där göra någon annan kraft än att han lade händerna på några få
sjuka och botade dem. Och han förundrade sig över deras otro.
Mark. 6:5, 6; Matt. 13: 58.

Det var en allmän mening bland judarna, att de skulle till
paradiset, emedan de voro Abrahams barn samt hade omskärelsens
tecken på att de voro Guds utvalda folk, ocli att Gud icke frågade efter
hedningarna, utan de måste förgås. Nu nedriver Jesus denna deras
falska salighetsgrund för att kunna väcka dem, så att de skulle få
behov av och bruk för den nåd, som han förkunnade. Han gör
nämligen en jämförelse mellan israeliter och hedningar från profeternas
tid, både från Elias och Elisas dagar. Och den utföll till de
föraktade hedningarnas fördel.

"Men i sanning säger jag eder: Många änkor voro på Elias’ tid
i Israel, då himmelen var igenlyckt i tre år och sex månader, så att
stor hunger kom över hela landet, och till ingen av dem blev Elias
sänd utan till en änka i Sarepta vid Sidon"; v. 25, 26. Ingen av —
de efter deras mening till himmelen självskrivna — israeliterna fick
mottaga det nådefulla besöket, utan det fick en hednisk kvinna göra.

"Och många spetälska voro på profeten Elias tid i Israel, och
ingen av dem gjordes ren utan syrern Naeman." Återigen samma
förhållande: Ingen blev rengjord av de många spetälska israeliterna,
Abrahamsbarnen; men en av de föraktade hedningarna blev
rengjord. Detta tålde icke nasaréerna höra. Och det svåraste för dem
var, att det var sanning, det stod i de heliga skrifterna. De kunde
alltså icke få Jesus dömd genom att anklaga honom inför den
andliga domstolen, ty han hade endast anfört skriften. Och skulle han
få fortsätta att undervisa folket, då kommo hedningarna till
himmelen före israeliterna, och då ramlade hela dessas salighetsgrund, det
gick heller icke an. Detta måste de genast hindra, även om det skulle
ske med ett mord.

O, att människan skall vara så förblindad och envis i sin
egen-rättfärdighet och otro, att hon förargas och stöter bort den sanning,
som vill föra henne till skuldmedvetande, nådebehov och nådens
kännedom, och därigenom stöter bort hjälpen!

"Och alla, som voro i synagogan, uppfylldes med vrede, när de
hörde detta, och de stodo upp och drevo honom ut ur staden och
förde honom ända till branten av det berg, varpå deras stad var bygd,
för att störta honom där utför" ; v. 28, 29. — Tänk, vilka följder det
har med sig att så stöta bort Frälsaren! Ännu i dag söker han väcka
oss över vår synd och rycka ifrån oss våra falska tröstegrunder, på
det att vi må få kännbart behov av nådens ord, som utgått från hans
mun och mottaga dem och så vinna vår själ. Men vi kunna, oss till
evig och ohjälplig skada, stöta bort honom. Yi hava många gånger
stängt vårt hjärta för honom, då han klappat; men han har
kommit igen. Men en gång är sista gången, han kallar oss. Tänk, om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free