- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
378

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - 19 Söndagen efter Trefaldighetssöndag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•378

19 Söndagen efter Trefaldighetssöndag.

Luk. 13: 10—17.

På många ställen i vårt nya testamente läsa vi om, att Jesus
brukade besöka templet och synagogan. Dels var han åhörare och
hörde, huru de lagkloka och fariséerna bundo odrägliga bördor på
axlarna utan att själva vilja röra dem med ett finger, och dels
uppträdde han såsom lärare i synagogorna, såsom vi se av vår text. Han
inskränkte sig dock icke till att tala endast i hus, som voro byggda
för att förkunna Guds ord, ty vi finna, att han talade till folket än
från en båt, än från ett berg och än i ödemarken.

Med spänt intresse hörde folket honom — en del för att av hans
ord bliva undervisade till salighet och andra för att finna något att
anklaga honom för.

Vid detta tillfälle gjorde de väl icke någon anmärkning på hans
tal, men han gjorde ett underverk, och det upprörde och
förbittrade många.

I synagogan hade infunnit sig en kvinna, som hade en
vanmaktsande. Hon hade i aderton år varit hopkrupen och icke
förmått fullt räta upp sig. Säkert hade hon fått kännedom om, att
Jesus var i synagogan, och — om än med stor möda — hade hon
infunnit sig där för att få höra livets ord av den milde Frälsaren.
Ryktet om honom hade gått ut vida omkring, så att hon nog hade
hört, hur han med blotta ord hade botat sjuka och utdrivit djävlar.

"Då Jesus fick se henne, kallade han henne till sig oeh sade:
Kvinna, du är fri från din vanmakt. Och han lade händerna på
henne, och strax reste hon sig upp och prisade Gud."

Inför detta mäktiga under tycker man, att var och en hade bort
häpna och med kvinnan börjat prisa Gud. Men så var icke fallet.
Vår text säger: "Men synagogsföreståndåren, vilken det förtröt, att
Jesus botade på sabbaten, svarade oeh sade till folket: Sex dagar
äro, på vilka man bör arbeta. Kommen därför på dem och låten
böta eder och icke på sabbatsdagen"; v. 14.

Att han vände sig med sin bestraffning till folket, berodde nog
på, att han vid detta tillfälle hade så mycken respekt för Jesus, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free