Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. På väg till Schlangenbad. Rhenresa. Nu och Fordom. En ny tid. Ankomst till Schlangenbad. Ändtligen i Hamn. Bostaden. Efterlängtade Bref. Utflykt till Frankfurt. »En Försmak af Himmelriket»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’218
»en försmak af himmelriket»
skjutskärror och karrioler enligt en djärf lokaltradition
påstodos så belamra traktens vägar att andra resande
hade svårt att komma fram — eller Erik Gustaf Geijers
afhållna, alltrnänt uppburna maka, näst Malla
Silfverstolpe Uppsalasocietetens obestridda medelpunkt, hade i
själfva verket någonsin förr behöft känna sig som en
»obekant, indifferent och obetydlig person», i hvilken
omgifning hon än befunnit sig. Föga underligt alltså om
den nya erfarenheten, trots all naturlig anspråkslöshet,
beredde henne »en obeskrifligt egen och hemsk
förnimmelse» — en skrämmande, aldrig förr anad känsla af
ensamhet och öfvergifvenhet. Några år senare, då stormen
härjat hennes hjärtas lustgård och brutit ned de
skyddande skrankor som hittills omgärdat den, skulle denna
känsla ej längre vara henne främmande — men ännu
kom den blott som en tillfällig, isande fläkt, midt i den
sommarvarma atmosfär af trygg och oföränderlig kärlek,
af bepröfvad och orubblig vänskap, af välkända, förtrogna
förhållanden, som så länge varit hennes naturliga
lifsluft. Renare, ljufvare, och mera välgörande än under
de följande veckorna har denna lifsluft troligen ej heller
någonsin omslutit så väl henne, som de kära varelser
hon älskade högst på jorden. Så helt, fullt och förtroligt,
så sorgfritt och bekymmerslöst skulle hon, Erik Gustaf
och Agnes aldrig mer få lefva med och för hvarandra —
hvad under då, om denna tid, som vi redan sett, i hennes
minne alltjämt skulle fortlefva som »en försmak af
Himmelriket»? —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
