Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Heidelberg. Första aftonen. I en lycklig stund. Månsken och blommande lindar. Schlosser och Gervinus. Anknytningspunkter: Afton hos Schlosser. Den goda, gamla tiden!» Georg Gervinus och hans hustru. På Slottsterrassen. En utflykt. Afton hos Gervinus. Ett idealiskt Hem. Geijer vid pianot. Eva spelar och Agnes sjunger. Lösensordet. Messias. Sympatiskt umgänge. Hofrådet Nägele. Creuzer. Den Akademiska klubben. Hos Nägele. Hofrådet berättar. Den Oförgätliga. Två Grafvar. Idealet. Sista aftonen. Efter många år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
schlosser och gervinus
och tack vare den tämligen rundligt tillmätta tiden
behöfde man ej heller gä miste om något af det myckna,
som man ogärna ville försaka. Medelpunkten i det
hela var och förblef alltid Sagoslottet på höjden, där
man icke gärna försummade att dagligen tillbringa en
eller flera timmar och dit man alltjämt oemotståndligt
drogs »som af en magnetisk kraft», till dess åtminstone
de båda flickorna hunnit göra sig »så grundligt
hemmastadda» i alla dess vinklar och vrår, som om de
verkligen själfva en gång »där tillbragt någon föregående
tillvaro»... Men Heidelberg hade äfven mycket annat
att bjuda på, och det närvarande visade sig knappast
mindre fängslande än det förflutna. Det var inga
hvardagsmänniskor af hvilka det lilla svenska
ressällskapet här välkomnades — och samvaron, ehuru
inskränkt till några dagar, blef också mer innehållsrik än
lika många veckor, tillbragta under mindre lyckliga
förhållanden, gärna kunnat blifva.
I själfva verket skulle man svårligen just då i hela
Tyskland kunnat uppleta tvenne män med hvilka det
för Geijer varit af större intresse att sammanträffa än
de båda Heidelbergerprofessorerna, Friedrich Schlosser
och Georg Gervinus*, hvilka han kommit dit för att
uppsöka och af hvilka han äfven, som vi förut sett,
var »ifrigt väntad». Detta sammanträffande hade också
för honom själf, midt under alla växlande resplaner,
alltjämt stått som en af de orubbligt fasta punkter efter
hvilka alla andra anordningar måste rätta sig. Arndt
i Bonn, Schlosser och Gervinus i Heidelberg,
Amalia von Helvigs graf i Berlin och Weimar
* Med de båda Heidelbergerprofessorernas kanske i
eftervärldens ögon ännu mera betydande samtida, Leopold von
Ranke, skulle Geijer senare sammanträffa i Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
