Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Nedisningsområdena under istiden. Istidens början; dess höjdpunkt; mildare mellantider, s. k. interglaciala skeden. Istidens öfvergång till nutiden. Nivåförändringar. Om nedisningsområdenas landskapliga beskaffenhet - 3. Djur- och växtlifvet under istiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
ISTIDEN’.
genom dessa vittringsprodukters bortförande och nya
aflagringar afsättande som den stora landisen värkade
omgestaltande på vårt lands bela landskapliga karaktär.
De här omnämda dragen i vårt lands fysiognomi, som
tilldanat8 under istiden, återfinnas mer eller mindre
fullständigt äfven inom alla andra forntida nedisningsområden,
och göra, att man alltid lätt af landens ytformer och lösa
jordslag kan afgöra, huruvida en nedisning där
förekommit eller ej.
3. Djur- och växtlifvet under istiden.
Om vi kasta en blick på Europa, sådant det bör hafva
tett sig vid tiden för nedisningens största omfattning,
hvilken motsats till det nuvarande Europa med dess
gynnsamma klimat, dess rika odling och pulserande lifl Hela
norra hälften af vår världsdel var då täckt af en många
hundra meter mäktig ismassa, som dolde landéns konturer
och ojämnheter; ett annat stort glaciärområde låg öfver
Schweiz, och flere smärre i det öfriga Europa. Öfver de
vida isfälten rådde dödslik tystnad. Äfven de isfria
slätt-landen i mellersta Europa företedde en bild af
polarlandens torftighet. Där funno dock de härdigare djuren och
växterna en tillflyktsort undan den inkräktande isen; de
ömtåligare formerna hade dragit sig ned till sydligaste
Europa och norra Afrika. Vi finna vid denna tid i
mellersta Europa ett växt- och djurlif snarlikt våra nordliga
fjälltrakters eller polarländernas.
Om vi erinra oss, huru de klimatiska förhållandena
under istiden varit underkastade många och
genomgripande förändringar, kunna vi ock inse, att fallet måste
hafva varit likadant med djur- och växtlifvet. I själfva
värket förete de otaliga fynden, i synnerhet af
däggdjurslämningar, från istiden en i hög grad brokig blandning
af djnrformer, hvilkas närmaste släktingar nu lefva under
vidt skilda villkor. I synnerhet ha kalkgrottorna i
mellersta och södra Europa lämnat rikliga fynd. I många har
man funnit hundratals ben af hvarjehanda djurformer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
