Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - B - bucherare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bucheráre va., gora hål 1, på; genomborra,
bucheráto a., genomborrad som ett såll;
full[t] med hål [på],
bucherelláre se bucheráre.
bucherellato se abbadia.
bucicáre vn., röra sig ur stället, ur fläcken,
bucinaménto sm., utspridande &c.
bucináre va., [ti[i]hviska, glunka ; utsprida
bland allmänheten, — vn., blifva allmänt
bekant ; si bucina che, ryktet går att.
Bucintóro sm., (hist.) Bucentaurus idogens
af Venedig praktskepp).
bóco sm., hål; öppning; [i]hålighet, håla; (fig.)
kryphål, krypin ; gömma, undangömd vrå.
bucoláre sm., $ blåsbälgsrör.
buddismo sm., buddaism.
budelláme sm., tarmar, inälfvor,
budéllo sm., tarm; le budella sf., fi..
Inälfvorna.
budellóne sm., frossare, storätáre ; dummer-
jöns, nöt, fårskalle,
budino se abbadia.
búe sm. (i pl. buoi), oxe; (fig.) nöt, fä;
salvatico. bisonoxe; marino, hvalross,
sjöko.
bùfalo se bufolo.
bufèra sf., oväder, storm, orkan; snöstorm,
búffa sf., väderil; vindstöt; hufva,
kapuschong; (mest i pl.) skämt, tokprat,
dumheter.
buffáre vn., blåsa; ~ un pezzo, (spelt.)
taga en pjes (i schack- el. damspel),
buffáta sf., väderil, vindstöt,
buffé tm., ‡ skänk ; bufTet.
b utfettáre vn., blåsa, pusta,
buffétto sm., skänk[skåp], serveringsbord ;
[näsjknäpp. — a., pane *->, fint mjukt bröd.
búffo sm., fläkt, väderil, stöt; (äfv.)
buffa-sångare. — a., löjlig, rolig ; komisk, lustig;
opera buffa, komisk opera,
buffonággine sf., narri, tokeri,
buffo ná re vn., prata tok, säga l. göra ngt
tokroligt.
buffonáta sf., narrspel, narraktigt uppförande,
buffóne sm., gyckelmakare, hofnarr; (fig.)
putsmakare, rolighetsminister,
buffoneggiáre se buffonare.
buffoneria sf., narri, narrspel, tokeri,
buffonésco, buffonévole a., narraktig, lustig,
rolig, löjlig, skämtsam,
búfolo sm., buffel,
bufonchiáre se brontolare.
bufonchiéllo sm.: pigliáre il s@ ond ut.
bugánza sf., kylknöl, -sår.
buggerio sm., oväsen, oljud, larm ; röra,
mischmasch.
bugia sf., lögn, osanning; (äfv.) ljusstake,
bugiardaménte adv., lögnaktigt,
bugiarderia sf., osanning,
bugiárdo sm., lögnare; skräflare. — a.,
lögnaktig, osann[färdig] ; bedräglig, falsk,
bugiétta sf., lindrig osanning, nödlögn,
bugigátto, tto, sm., litet häl; skrubb,
kyffe, krypin ; gömställe,
búgio sm., hål. — a., genomstungen, med
hål i; (fig.) tom, innehållslös,
bugióne sm., grof osanning ; storlögnare,
bugliólo sm., balja, bunke,
buglióne sm., buljong; röra, mischmasch,
smörja; in huller om buller.
bugliuólo se bugliolo.
bùgna sf., (ark.i utskjutande del af sten L
trä till Inhuggning af ornament,
bógno sm., bikupa.
bùgnola bùgnolo sm., korg [af vide] ;
bikupa i F lärostol, kateder, predikstol ;
# kragsten.
bugnóne sm., buske.
bùio I. a., mörk; svart, dyster ; (fig.)
obegriplig, dunkel ; farsi ~, mörkna;
pesto. svart som om natten, kolsvart. — II. sm.,
mörker, natt, skymning ; al mörkret,
utan att tända ljus; (fig.) famlande,
trefvande ; fare le cose al e*, (fig.) gå
blindvis tillväga ; essere al di. (fig.) vara
o-kunnig om; mettere al t* P sätta i
fängelse.
bulbifórme a., lökformig.
búlbo sm., [blomster]lök ; (anat.) [tand-, hår-]
rot; f> dell’occhio, ögonglob,
bulbóso a., lökaktig, -artad,
bulésla sf., bulésio fsm., (veter.) karled, has
[på hästar].
Bulgaria, Bulgårla sf., (geogr.) Bulgarien,
bùlgaro a., (sm.), bulgarisk, bulgar,
bùlgaro, bùlghero sm., bulgariskt läder,
ryssläder,
bulicáme sm., [varmt] källsprång ; vimmel,
vimlande, myllrande,
bulicáre vn., uppvälla, -frusta, sjuda,
skumma ; vimla, myllra, kräla,
bulimáoa, bulimácola sf., (bot.) puktörne.
bulimia sf., bùlimo fsm., (läk.) ätsjuka.
bulináre va., gravera [med grafstickel],
sticka i koppar,
bulino sm., ⚙ graf-, svarfstickel ; (äftr.)
gravör.
bullétta sf., småspik, nubb ; pllgg ; lottsedel}
(järnv.) polett [för bagage]; fraktsedel,
bullettáio sm., spiksmed, -handlare,
bullettame sm., småspik, nubb.
bullettlno se abbadia.
bullettóne register, matrikel; (äfv.)
hjulspik, skonubb.
buonamáno sf., drickspengar,
buonaménte adv., enkelt, rättframt; säkert,
verkligen.
buonánima, buon’ánima a., salig, afliden;
mia zia min aflidna (salig) moster
(faster).
buondì sm., god dag.
buongustáio sm., finsmakare, läckergom,
vinkännare ; kännare, förståsigpåare,
buongusto sm., [god] smak.
buóno I. a., god; bra, utmärkt, snäll ;
verksam, kraftig, stark. dryg, duktig, ansenlig,
betydlig, bastant ; duglig, lämplig,
passande, nyttig ; pålitlig, ärlig ; rätt, riktig ;
läglig, gynnsam, fördelaktig; lycklig;
tillhörig ; ädel ; sedlig ; mild, barmhärtig, nådig,
huld, vänlig; beskedlig, enfaldig; rolig,
lustig, treflig; buon per te che..., lyckligt
för dig att... ; alla buona, enkelt, rättframt;
utan krus ; (äfv.) godt ! nå val ! star di buon
cuore, vara vid godt mod ; di brion’ora,
i god tid; tidigt; colle buone, i godo;
med mildhet, vänlighet; menar gilla,
medgifva; far di handla på allvar. —
II. sm., godt, god egenskap, sida; fördel,
vinst ; det bästa, kraftigaste ; (afv.) an-, in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
