Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - costruttore ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en sak; Inse meningen med ngt; un
discorso senza ett tal utan ngn mening,
costruttóre sm., konstruktör, byggmästáre,
costruzióne sf., [upp]byggande, anläggning,
byggnad[skonst, -ssätt] ; sammansättning,
anordning; ordföljd, -fogning,
konstruk-tion.
costucchláre se costicchiáre.
costui pr., den, han.
costùma, oostumánza sf., vana, bruk, sed,
sedvänja; vett, belefvenhet, höfviskhet;
umgänge.
008tumáre I. vn., bruka, pläga, vara van,
hafva för vana ; flitigt umgås med, besöka,
gå ofta till ; (äfv.) vara vanligt, brukligt.
<*<8i, brukas, vara vanligt, brukligt. — II.
va., hyfsa, lära, undervisa, uppfostra,
bibringa lefnadsvett; dressera, inrida,
oostumataménte adv., anständigt, artigt,
höfviskt.
costumatézza sf., belefvenhet,
anständighet, höfviskhet, artighet, höflighet.
OOStumáto a., anständig; artig, höfvisk, be-
lefvad; van.
costúme sm., bruk, sed, vana, plägsed ; sätt;
lefnadsvanor; dräkt, klädnad, -sel; kostym,
•ering ; aver in 1. per di, hafva för
vana att; è di, det är brukligt, man
brukar; senza costumi, sedeslös; abito in
gala-, högtids-, statsdräkt,
costúra sf., söm; afvigmaskor; spianare le
costure ad uno. (fig.) prygla upp ngn.
eos ùccia, C08ùzza se cosellina.
COtåle pr., sådan, viss. — sm., en viss. —
adv., på så sätt, så.
cotangénte sm., (geom.) kotangent.
COtånto I. pr., så stor, så mycket, etc. ; due
cotanti, dubbelt, två gånger så stor, två
gånger så mycket. — II. adv., så mycket,
så länge.
OÓte sf., slip-, brynsten ; (fig.) drift, eggelse.
cotechino, coteghfno sm., (kok.) starkt
kryddad fläskkorf.
coténna sf., fläsk-, hufvudsvål; (läk.) hinna
på aftappadt blod.
cotennóso a., svålaktig; (läk.) betäckt med
tjock hinna,
cotésta pr. f.: sing.. denna, den där, den
här.
C0té8tl pr. m. sing.. denne, den där, den
här. — m. pl., dessa, de här, de där.
COtésto pr. m. sing., denne, detta,
cotestùi pr., den, denne ; (i pl.) cotestoro. de,
dessa.
cótica sf., hud, skinn ; se äfv. cotenna.
cotichino se abbadia.
ootidiáno se quotidiano.
cotiledóne, cotilèdone sm., (bot.) hjärtblad.
— a., (bot.) försedd med hjärtblad,
cotógna sf., (bot.) kvitten,
cotognéto sm., kvittensylt.
Cotógno sm., kvittenträd. — a.: mela
cotogna. kvitten.
Cotonáto a., stoppad med bomull. — sm.,
bomullstyg, -väf.
Cotóne sm., bomullsbuske; bomull[sgarn];
i, dyning; «•» fulminante, bomullskrut;
in falda, vadd; filáto, filo di
bomullsgarn,
cotonarle sf., pl., bomullstyg, -varor, -väf.
cotonificio sm., bomullsspinneri; -industri,
cotonina sf., en sort segelduk af bomull o.
hampa.
cotonóso a., fjunig, luddig; flockig; mjuk.
cotornfce sf., (zool.) vaktel ; rapphöna.
Cotróne sf., (geogr.) stad i Kalabrien.
Cótta sf., lång rock; tunika; kjortel;
pansarskjorta, vapenrock; mäss-skjorta; (äfv.)
kok[ande], -ning; ø den kvantitet, som på
en gång kokas; pigliáre la f taga sig
ett rus ; blifva kär ; birbante a tre cotte,
ärkeskälm.
cotticchiáre, ootticoláre va., koka vid svag
eld, koka upp, afkoka.
cottiocio a., uppkokt, halfkokt ; lätt kokt i.
stekt ; (fig.) F hal fluii, rusig ; förälskad,
intagen.
COttimánte, cottimista sm., betingsarbetáre.
Cóttimo sm., beting[sackord], entreprenad;
lavoráre a f, arbeta på ackord, på
beting.
CÓtto I. «. o. pp. (af cuocere), kokt, stekt,
&c.; (fig.) F full, rusig ; kär, förälskad ;
ina-morato f, dödligt förälskad ; lavoro di
lerarbete ; terra cotta, se under terra. — II.
[mät]ratt.
COttóia sf., kokning, stekning, gräddning;
panna; F natur, beskaffenhet,
oottóio a., lättkokt; (fig.) lätt förälskad, kär I
alla fruntimmer.
COttúra sf., kokning, stekning, gräddning;
kok, det som man kokar; (fig.) F rus; di
facile lättkokt.
COtúrno sm., koturn; (fig.) tragedi; calzare
il skrifva sorgespel.
Cóva sf., håla, ide, näste, bo; krypin;
liggtid, kläckningstid ; sköldpadd,
sköldpadda-skal.
cováccio[[o] sm., håla, kula, Ide.
covacénere sm. o. sf., askunge,
cováre I. va., ligga på [ägg], rufva på ; (fig.)
hysa ; bära inom sig, i sitt sköte, dölja ;
hafva i sinnet, i faggorna; hålla vakt
öfver; il fuoco, ständigt sitta vid brasan.
— II. vn., ligga på ägg; (fig.) näras,
underhållas, vara i görningen, ligga o. gro,
ligga fördold ; ruttna af stillastående (om
ratten) ; lata sig, göra ingenting ; gatta ci
cova, där ligger en hund begrafven. si,
ligga o. draga sig [i sin säng] ; (fig.) ligga
dold, förborgad, under.
COVéta sf., kull, yngel, afföda, släkte; (fig.)
knep, ränker,
covatúra sf., liggtid ; liggning på ägg.
covérta se coperta.
covile sm., håla, kula, ide; kyffe, .näste; <*»
d’assassini, röfvarhåla.
CÓVO, cóvolo sm., håla, ide, kula, näste, bo,
läger, tillhåll ; bostad, tillflykt ; fördjupning,
grop i sängen ; pigliáre la lepre a t*, (fig.)
ertappa på bar gärning.
COVÓne sm., sädeskärfve ; fare covoni,
binda i kärfvar.
COVrfre se abbadia.
COZZåre I. vn., stångas, stötas med horn ; stöta
emot; strida emot; in, stöta på, råka
ut för. — II. va., stöta, stöta emot, knuffa,
puffa; (fig.) såra, skada, strida emot. sit
stöta ihop ; stötas, knuffas ; (fig.) såras,
för-törnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
