Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - V - viabilita ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
la —, förkorta vägen för sig; far —, aprir
la —, bana väg, ge rum ; — di mezzo,
medelväg ; medel, utväg ; per —, —
facendo, under vägen; per — di, medels,
genom ; för ... skull ; per — di terra
(mare), landvägen, öfver land (sjövägen,
sjöledes) ; per — di lettera, pr bref,
skriftligt ; per — di discorso, muntligt ; per —
di te, för din skull; tre — tre, tre gånger
tre; vie di fatto, (jur.) handgripliga medel,
handgriplighet; a gran —, vida; andare
per la mala —, vara på förtappeisens väg.
— II. adv., bort; andar —, gå bort, gå
sin väg ; dar —, ge bort ; [för]sälja ; gettar
—, kasta bort; slumpa bort, sälja till
underpris; förslösa; portar —, bära bort;
stjäla; e — discorrendo, e — dicendo, e
così — —, o. s. v., m. m., — — che. allt
efter som; mandar —, skickabort;
afskedas un — vai, ett ständigt kommande o.
gående, ett ut o. in; (ss. interj.:) —I välan !
friska tag! gå på! or —l se så! eh —l jo,
py tt ock ! visst inte ! åh !
Viabilitá sf., vägars farbarhet.
Viadótto sm., viadukt, vägöfvergång, vägbro.
Viaggétto sm., liten resa, tripp, tur.
Viaggiánte sm., resande, vandrande.
Viaggiáre vn., resa, göra en resa, vara på
resor, färdas ; vandra ; — a piede, göra [-fot-vandring[ar].-] {+fot-
vandring[ar].+}
Viaggiatóre I. sm., resande, passageráre;
vandráre; [commesso] —, handelsresande.
— II. a., resande.
Viaggiatrice sf., resande.
viággio sm., resa; färd, vandring, utflykt,
tur; resebeskrifning; — di andata, bort-,
utresa ; — di ritorno, hem-, återresa ; fare
più viaggi, (äfv.) gå flera gånger; buon
— / lycklig resa! lycka på färden! dare il
buon — ad uno, önska ngn lycklig resa ;
fare un — e due servizi, slå två flugor i
en smäll.
Viále sm., allé; väg. — a., liggande vid
vägen, väg-.
Vlandánte sm., förbigående, vägfarande ;
resande; vandráre, fotgängare.
Viaréccio a., rese-.
Viaréggio sf., stad i Toskana.
Viático sm., res-, vägkost, -pengar; il
Viatico, nattvard åt döende.
datóre se abbadia.
Viavái sm., trängsel, tillopp, kommande o.
gående, ut o. in.
Vibórgo sf., (geogr.) Viborg.
Vibránte a., vibrerande, dallrande, ljudande.
Vibráre vn., (fys.) vibrera, dallra. — va.,
skaka, svänga; kasta, slunga, ~si, kasta
sig.
Vibratézza sf., vibrering, dallring,
svängning (hos pendel); kraft, korthet, klarhet
(hos stilen).
Vibrato pp. af vibráre. — a., kortfattad,
klar, koncis, kraftig.
Vibratório a., vibrations-, svängande.
Vibrazióne sf., vibration, vibrering, dallring;
[pende[s] svängning.
Vibreggiáre se vibráre.
Vibrlssi sf pl., (anat.) hår i näsan.
Vibórgo se abbadia.
Vibùmo sm., (bot.) olvonbuske.
vicaria sf., vicariáto fsm., vikariat.
Vicário sm., vikarie, ställföreträdare; vice
pastor; il — di Cristo, Kristi ståthållare
[på jorden].
Vice- adv., (i sammans.) vice[-].
Viceammiráglio sm., vice amiral,
vicebibliotecário sm., underbibliotekarie.
Viceoancelllére sm., vice, pro-,
underkansler.
vicecónsole sm., vice konsul,
vicecuráto sm., vice pastor.
Vicedfo sm., Kristi ståthållare, påfve.
Vicegerénte sm., underförvaltáre; vikarie,
vicelegáto sm., (katol.) vice legat,
vicemádre sf., fostermor.
Vicènda sf., växling, omskiftning, förändring;
händelse, tilldragelse ; umgänge,
förbindelse; vedergällning, ersättning; ställe, plats;
sak, angelägenhet; a (per) —, tur-, växel-,
ömsevis, efter hvartannat (hvarandra);
ömsesidigt,
vicendévole a., ömsesidig,
vicendevolézza sf., ömsesidighet; växling,
omskiftning.
vicendevolménte adv., ömsesidigt; tur-,
växelvis, ömsom, efter hvartannat
(hvarandra).
Vicennále a., tjuguårig, som sker hvart
tjugonde år.
vicenóme sm., (gram.) pronomen.
Vicénza sf., stad i Norditalien,
vicepádre sm., fosterfar.
Viceprefétto sm., viceprefekt, underprefekt,
vicepresidénte sm., vice ordförande.
Vicepresidénza sf., vice ordförandes plats,
värdighet, etc.
vicepretóre sm., propretor, vice pretor.
Viceré sm., vice konung ; kunglig ståthållare,
riksföreståndare,
vicereggénte sm., viceregent.
vicereglna sf., vice konungs gemål,
vicerettóre sm., prorektor.
Vicesegretário sm., undersekreteráre,
vicevèrsa adv., vice versa, tvärtom.
Vicina sf., grannkvinna, -fru.
vicinále a., by-, socken-; bi-; grann-,
angränsande,
vicinaménte adv., nära.
Vicinánza sf., grannskap, närhet; alla
grannarna; (i //.) omgifningar,
vicináre vn., gränsa intill, ligga i närheten.
Vicináto sm., grannskap; alla grannarna.
Vicinitá sf., grannskap, närhet; likhet.
Vicino I. a., grann-, närbelägen, gränsande
(di till), näst intill; nära [förestående]; —
a, nära; bredvid; essere — a, vara nära
att, stå i begrepp att. — II. adv., nära.
omkring, ungefär; da —, nära; på nära
håll; — —, helt nära; alldeles i närheten;
qui —, här i närheten. — III. sm.,
granne ; medborgare ; egli ha cattivi vicini,
(fig.) han berömmer ständigt sig själf,
vicissitùdine sf., växling, omskiftning; ( ipl.)
skiften.
Vico sm., trång gata, gränd; liten by,
köping med marknadsplats,
vicolo sm., liten trång gata, gränd; —
chiúso, återvändsgränd,
vidáme se vidamo.
Vidamia sf., en vidamos värdighet I. gods.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
