Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
JULDAGEN
ske mig, såsom du har sagt.» Och kunrià vi icke vara
öfverens om, att det är just så, som här har sagts, och således lämna
alla motsägelser med eller utan ord? Gud kan i makt och vill
i nåd — skulle icke det kunna vara nog för oss?
Låtom oss så i tro »gå till Betlehem och se det som där har
skett», beskåda det stora undret, nådes- och maktundret af vår
Gud, vår frälsnings Gud! Vi gå bäst hand i hand. Mycket kan
skilja oss åt, vi kunna vara olika i mycket, vi kanske ha en
ganska olika jul, och äfven annars ha vi det måhända rätt olika
ställdt i lifvet. Men i ett äro vi alldeles visst lika: vi äro syndare,
både du och jag, syndare, som behöfva just barnet i krubban,
enfödde Sonen, vorden människa. Behofvet däraf skriar nog
ofta, där det kanske med munnen hånas. Och säg mig, du
hånar det ju icke, du har känt det, jag vet icke, huru pass djupt,
men ändock så mycket, att det aldrig kan dö?
Och säg mig, är det icke så: där synden kännes, där
kännes det något af en dorn? Och den domen är mer än
människors dom, något djupare, något vida tyngre och svårare. Du
känner det ungefär så: Gud kan inte vara glad åt mig, Gud
kan inte se med välbehag till mig, han är förtörnad på mig;
ja, Gud är emot mig. Och det måste vi ju känna: ingen är
svårare att ha emot sig än Gud. Du förstår inte riktigt hvad det
är, som åter och åter smyger sig öfver dig såsom ett underligt
tryck, ja, nästan vill kväfva dig, och du suckar och våndas. Men
det är kanske just detta som är tyngden öfver dig, detta att
Gud är emot dig, att hans dom hvilar öfver dig. Eller du
medgifver det utan vidare; du känner det alldeles klart, du är fullt
medveten öm det: min synd är det.
Låtom oss nu se på barnet tillsammans, du och jag! Hvad
är det vi se? Jo, vi ha fått en frälsare. Det ligger så tydligt och
klart i hans namn. Jesus heter han ju, Jesus, frälsare. Var
det icke också det ängeln sade i uppenbarelsestunden till
herdarna i nejden af Betlehem: »I dag har en frälsare blifvit född
åt eder?» Och om du vill lyssna till ett ord från honom själf,
han säger ju så: »Jag har icke kommit för att döma världen,
utan för att frälsa världen.»
Det kan omöjligt förnekas: en dorn går ut ifrån honom.
Aldrig blir synden svartare än just inför honom. Han var född
i renhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
