Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHETSSÖNDAG 287
–––––––––-_— _____—___ ____-.—
drager det sig till slut i sitt majestät tillbaka. Det döljer sig för
den som icke vill se, och vi lämnas i mörkret, i vår blindhet. »De
som se varda blinda». De som i högmod gent emot det himmelska
ljuset säga: »Vi se», deras synd står kvar. Det är ju endast
genom själfförödmjukelse under sanningens dorn som synden
skaffas undan.
Så skiljas vi människor åt just inför det ljus ifrån Gud, som
möter oss i Kristus. Och där stå vi, själfva på det eller det
sättet, till eget väl eller ve bevis på sanningen af Jesu ord om
sanningens olika verkan. Salig den som i ödmjukhet kan bekänna:
»Ett vet jag: att jag, som var blind, nu kan se».
Men ännu en gång — må vi söka med glädje och nitälskan
fylla vår ljusbringande uppgift, på det att äfven genom oss
människor må omvända sig från mörkret till ljuset, från mörkret till
Guds underbara ljus! »Den som omvänder en syndare från hans
villoväg, han frälsar en själ från döden» (Jak. 5: 20).
Amen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
