- Project Runeberg -  I vår Guds gårdar /
338

(1915) [MARC] Author: Teodor Lindhagen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jungfru Marias bebådelsedag.

Salig är den som tror.

En af de närmaste dagarna stod Maria upp och begaf
sig skyndsamt till en siad i Judeen, uppe i bergsbygden.
Och hon trädde in i Sakarias’ hus och hälsade Elisabet. När
då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes
lif; och Elisabet blef uppfylld af helig ande och brast ut och
ropade högt och sade: »Välsignad vare du bland kvinnor
och välsignad din lifsfrukt! Men hvarför sker mig deatta, att
min Herres moder kommer till mig? Se, när ljudet af din
hälsning nådde mina öron, spratt barnet till af fröjd i mitt
lif. Och salig är du, som trodde, att det skulle fullbordas, som
blef dig sagdt från Herren.»

Luk. 1: 39—45.

f~^ ABRIEL hade vid bebådelsen antydt ett bevis på Guds
under-^-* kraft, då han sade till Maria: »Se, jämväl din franka
Elisabet har blifvit hafvande och skall föda en son, nu på sin
ålderdom; och detta är sjette månaden för henne, som säges vara
ofruktsam. Ty för Gud kan intet vara omöjligt» (Luk. 1: 36, 37).
Och denna antydan hade jämte löftet om helig ande och kraft
från den Högste framkallat Marias stora trosord: »Se, jag är
Herrens tjänarinna; ske mig, såsom du har sagt» (v. 38).

Maria följde nu, så snart hon kunde, ängelns vink och
besökte Elisabet. »En af de närmaste dagarna stod Maria upp och
begaf sig skyndsamt» till Hebron, präststaden i Juda bergsbygd.

Måhända styrde hon sina steg dit för att genom samtal med
Elisabet få sin tro stärkt. Vi förstå ju lätt nog, huru å ena sidan
tvekan och ovisshet om möjligheten och verkligheten af det
underbara, som sagts henne, och å den andra glädje och visshet
måste kämpa med hvarandra inom henne, huru det måste
likasom bölja fram och tillbaka i hennes inre. Det var dock icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ivgg/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free