Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Vrchlickýs lyrisk-episka originaldiktsamlingar I—LXVI - VIII. Myter I. 1879
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. Legenden om den helige Prokop, eu naivt religiös
hjältedikt om Böhmens skyddspatron (f 1053) i samma
folkliga stil som Svatopluk Cech skulle hafva behandlat
ett liknande ämne, och i anslutning till traditionerna,
sär-skildt en handskrifven legend från 14:de århundradet. I
17 sånger (orimmade 4-fotade trokéer) skildras, huru den
fromme munken grundade.klostret Såzava, där den cyrilliska
litteraturen bevarades ända till slutet af det elfte
århundradet, då den undanträngdes af tyskarnes latinska ritual.
Dikten får sålunda på samma gång en viss politisk
anstrykning, hvars tendens Vrchlicky dock med fin takt
undvikit att skärpa. Den poetiska biografin börjar med
beskrifningen, huru Prokop slog sig ned i en grotta, dit
onda andar tagit sin tillflykt undan den nya (kristna)
läran. Men han fruktade dem ej, ty "den, som är god,
lefver alltid i ljuf sämja med naturen", och förvandlade
ödemarken till ett bördigt hemvist för goda människor:
“Jord, du mänskans moder, hör mig!
Klippan, som måhända varit
förr ett altare åt gudar,
falska, diktade af vantron,
vare härd för mänskomöda,
vaggan, hvarur lifvet väller
mera fruktbart, mera ädelt
med sitt gyllne flödes strömmar
utaf klasar, yppigt fulla!“
Bland den heliges många under skildras naturligtvis
omständligt den gamla folksägnen, huru gudsmannen tvang
den för rasten mycket gemytlige och tjänstvillige
"små-djäfvnlen" Rarach att plöja och göra nytta för sig. Den
140 sidor starka dikten, som påbörjades den 29 november
1877 och var färdigskrifven före årets slut, har på grund
af själfva ämnets beskaffenhet blifvit en af Vrchlickys mest
populära (1884 utkom en illustrerad upplaga och
skol-upplagor 1888 och 1897).
3. Bohetechs kors, enligt mitt förmenande skaldens
hittills mest storslagna och djuptänkta alster. Boéetéch,
den siste slaviske abboten i Såzavas benediktinerkloster, lär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
