Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Vrchlickýs lyrisk-episka originaldiktsamlingar I—LXVI - LXI. Klockeklang från Zamberk och andra dikter. 1901
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver sin barnsliga spökrädsla och öfver huru litet vi i
själfva värket akta på vårt eget hjärtas blodsskuld.
Mästermannen sofver lugnt med bilan på väggen, men vi andra
sargas ständigt i lifvets kamp. — Ett ljust motstycke till
denna mörka tafla är n:o 21, då han af tiggaren, som
får en allmosa, lönas med ett: “Gud vedergälle!a Ja, Gud
skall vedergälla alla goda drömmar och tankar, som spira
upp i våra hjärtan. — Slutsångens två sista strofer lyda:
“Jag klandrar ingen för de kval,
som vållat hjärtes&ren.
Jag är en ensam näktergal,
som drefs af storm i snåren.
Jag klandrar ingen för mitt kval.
Mitt öde skall ej ändradt bli.
Snart tystnar kanske sången.
Försvinn i töcken, fantasi!
Här hålls du icke fången.
Mitt öde skall ej ändradt bli.“
3. Dagars och nätters steg, reflexioner och fantasier.
Inledningsdikten “Yärmom händerna!“ har hämtat
motivet från en relief, föreställande två par händer, som tyckas
värma sig öfver en urnas altarlåga. Denna bild fullföljes
och utmynnar i följande maning:
“Värmom oss alla! Gud gett oss solen.
Godhet hon heter, Skönhet hon kallas.
Solen är när oss. Värmom vårt hjärta!“
4. Från kunskapens träd, epigrammatiska tankekorn.
Här några exempel:
Tröst.
Sargas ditt hjärta,
bär det med köld!
Djupt må din smärta
för världen bli höljd!
Ren som demanten
med glänsande kanten
vare din sköld!
Än en tröst.
Bräcklig du är
som ett rö.
Stängeln dock bär
båd’ blom och frö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
