Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skogsinstitutet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
SKOGSINSTITUTET—SKOGSSKOLOR
358
liga ämnena (under vissa
förutsättningar kunna jämväl elever vid statens
lägre skogsskolor vinna inträde vid
forstmästarkursen); att förete intyg
om att ha deltagit i praktiska
skogsarbeten i minst 22 månader; att styrka
sig äga färdighet i enklare skogs- och
fältmätning samt att ge borgen för
kostnaderna för mathållningen vid
de praktiska övningarna. Lärokursen
omfattar tre terminer i Stockholm och
två sommarterminer. Undervisningen
vid Skogshögskolan meddelas för
jäg-mästarkursen av 4 professorer, 1
överassistent och ett antal extra lärare
samt för forstmästarkursen dels av 2
för denna kurs särskilt anställda
lektorer, dels av en av professorerna och
vissa av extra lärarna vid
jägmästar-kursen. Anslaget till högskolan är
upptaget i ord. stat med 124,500 kr.
Skogsinstitutet, förr högre
läroanstalt vid Djurgårdsbrunns viken i
Stockholm för utbildning av den
förvaltande skogspersonalen i Sverige,
grundlades av ho v jägmästaren I. A.
av Ström, erhöll sina första stadgar
15 okt. 1828 samt hade till uppgift att
genom kostnadsfri undervisning
utbilda skickliga skogshushållare och
att utveckla skogsvetenskapen på
rationell grund. För att bli antagen till
elev vid institutet fordrades att ha
genomgått Ombergs eller Klotens
skogsskola. Lärokursen omfattade under
de senare åren fem terminer och
praktiska övningar under två somrar.
Därjämte fingo eleverna under
vederbörande lärares ledning verkställa
studieresor, dels till Norrland för att
vintertid studera virkesdrivningar, dels
under våren till södra Sverige för att
studera dess säregna
skogsförhållanden. Institutet uppfördes först 1893 på
ord. stat. Det stod under ledning av
en direktör samt hade 2 lektorer och
slutligen 5 övriga lärare. Elevantalet
var under senare år 20 à 22 i varje
årsklass. Institutets verksamhet upp-
hörde 1915, då
skogshögsko-1 a n trädde i verksamhet.
Skogslemmel, se Råttdjur.
Skogsrå, S k o g s s n u v a, ett
kvinnligt skogstroll av stundom
vanligt mänskligt, oftare dock trolskt,
förföriskt eller hemskt avskräckande
yttre. Vanligen framställes hon som
framtill fager och bedårande, under
det att baksidan liknar en murken,
ihålig stubbe. Även i sina
fördelaktigaste gestalter anses hon i flera
orter bära kosvans. Skogsrået, som i
senare fall även benämnes
skogsfrun 1. skogsjungfrun,
anses råda för skogen och beskydda dess
djur. Jägare och skogsmän äro därför
ofta föremål för hennes
förförelsekonster och nycker, men den jägare, som
äger hennes gunst, har ock en otrolig
tur vid jakten, likasom kolare ofta
åtnjuta hennes omtanke.
Skogsskolor, av staten inrättade och
underhållna lägre läroanstalter, som
ha till uppgift att utbilda dugliga
kronojägare och skogvaktare. Fr. o. m. 1
nov. 1915 finnas i Sverige 7 dylika
skogsskolor, nämligen å H ä 1 1 n ä s
kronopark i Västerbottens län, å
Bispgårdens d:o i Jämtlands
län, å Grönsinka d:o i
Gävleborgs län, å Bjurfors d:o i
Västmanlands och Kopparbergs län, å
Ombergs d:oi Östergötlands län,
å Hammersebo d:o i Kalmar
län samt å Kolleberga d:o
i Kristianstads län, varjämte förslag
1916 framställts om inrättande av en
skogsskola å Haddebo i Örebro
län. Antalet elever vid de olika
skogsskolorna växlar mellan 10 och 20.
Undervisningen bestrides av en
jägmästare, som är skolans föreståndare samt
en skogsrättare. Kursen som pågår 1
nov.—15 okt., är avgiftsfri, och staten
upplåter åt eleverna fri bostad i
skolans lokaler. Eleverna få själva hålla
sig kost, men staten bidrar dock
därtill genom stipendier. Undervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
