Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Ugglor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
UGGLOR
432
osmältbara kasta de åter upp genom
näbbet. Ruvningstiden är hos mindre
ugglor omkring 3 veckor, hos de större
4 och hos berguven omkring 5 veckor.
De städse vita, tämligen runda äggen
skiljas hos de olika arterna blott
genom sin storlek. Så snart det första
ägget är lagt, börjar honan ruva.
Ugglor hålla sig utmärkt i fångenskap,
infångade som unga bliva de ganska
tama, fortplanta sig även ibland och
uppnå hög ålder; en berguv levde t. ex.
hundra år i fångenskap. Det finns
nästan 200 arter, utbredda över hela
världen. De 13 arter, som förekomma hos
oss indelas i 3 underfamiljer:
Tornugglor (Striginæ),
Nattugglor (Syrniinæ), Öronugglor
(Buboninæ).
1. Underfamiljen: T o r n u g
g-1 o r (Striginæ). *
Mycket tydlig hjärtformig ögonkrets
spetsig mot näbbet. Inga öronfjädrar.
tår med ringa borst.
Tornugglan (Strix flammea
L.) Längd 35 cm., stjärt 12,5, näbb
2,8; tars 6,4; mellantån 3,7; hennes klo
1,7 cm. Den hjärtformiga kretsen
gulvit med rödaktiga, mörkkantade
fjädrar. Hjässan askgrå med svarta och
vita, dropplika fläckar och streck,
däremellan roströda längdstreck, en färg,
som tilltager nedåt ryggen och liksom
på vingtäckfjädrarna med de svarta
och vita pärllika fläckarna giver
fågeln ett tilltalande utseende.
Stjärten är roströd med fyra mörkgrå,
streckade band och vit ytterkant.
Framsidan växlar mellan rödaktigt
rostgul och sidenlik vit färg, i senare
fallet utan någon teckning, i förra
fallet med de nämnda raderna av fläckar.
Tarsen ovanligt hög, smal, mot tårna
tunnare fjäderklädd, klorna
hornbruna. Ögonen blåsvarta, ögonlocken
röd-kantade; det vid roten raka, i spetsen
hakformigt krökta näbbet horngult.
Mellantåns inre kant är tandad, den
2:dra vingpennan är längst, blott den
l:sta tydligt sågad. Dun dräkten är
först rent vit och så tunn, att den
skära huden lyser igenom; sedan blir
den tjockare och mycket mjuk, efter
omkring 10 dagar mer eller mindre
gråblå, under gulaktig. Denna dräkt
har den unga ugglan omkring 3
veckor. De första fjädrarna komma
tidigast i 3:dje veckan. Återstoden av
dunet sitta ännu, långt efter de äro
flygfärdiga, kvar vid fjäderspetsarna.
Härpå kan man länge märka, om
ugglan är ung. Efter två månader är
ungen fullfjädrad. Fjäderdräktens färg
är helt olika, den kan vara ljus eller
mörk. Tornugglan är den mest kända
av dessa underliga nattfåglar, ty, om
man lämnar henne i fred, blir hon
nästan ett husdjur. Hon har för den
lantgård hon bebor samma värde som
katten, hon rensar dess omgivning
från de besvärliga gnagarna, häckar
oskadlig på takresningens bjälkar
eller i duvslaget mitt ibland duvorna.
Förr lämnade man ofta vid
nybyggnad ett hål vid gaveln för att ugglan
skulle kunna flyga ut och in.
Tornugglan hör till de mest utpräglade
nattugglor, om dagen ser man nästan
aldrig till henne. Den hjärtformiga
ögonkretsen ger henne ett putslustigt
utseende, och när hon genom att
plötsligt draga upp och breda ut den
antager ett grinande ansiktsuttryck, tror
man knappt att det är samma djur.
Med undantag av den kalla zonen är
tornugglan utbredd över största delen
av gamla världen. Där hon bosätter
sig, blir hon stamfågel, blott de
nordiska tornugglorna tyckas företaga
korta flyttningar till mildare trakter.
Hos oss häckar hon sparsamt i södra
Skåne. I Tyskland är hon mycket
vanlig fast mer sällsynt i Ostpreussen. I
Bulgarien, Montenegro, Bosnien och
Herzegovina finnes hon ej, och i
Grekland och på Korfu visar hon sig sällan.
Hon bygger bo i alla möjliga, men
alltid torra smygvrår, under taken, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
