Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prosa - Upptäckten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
taken — och i den här belysningen. Aldrig
någonstädes blir jag i alla fall målare — som här. Han
suckade ett tag; det lät inte alltför sorgset. Den
stilla, men kyliga friska luften hade givit hans
något magra kinder en ungdomligt frisk färg,
som stämde bra med det vakna glittret i hans
stora, bruna ögon. Lätt rimfrost hade pudrat den
yviga mustaschen, som bar täta gråa stänk i det
mörka. Ur sina funderingar väcktes han av en
lång, elegant kälke med stoppad sits, styrd av
en ungefär tioårig flicka och med en något yngre
pojke framtill som passagerare. Backen var här
nere tämligen långsluttande, så att ekipaget med
en rätt mild knuff snuddade mot herrns ena fot.
— Förlåt, sade flickan med näpen förbindlighet,
Erik kan aldrig låta bli att bromsa med klacken,
så jag styr galet.
— Det gjorde inte ont, smålog herrn. Och så
kom barns evinnerliga fråga:
— Kan herrn säga hur mycke klockan är?
Professor Erik Hallner knäppte beredvilligt upp
pälsen och betraktade sitt ur: — Halv ett är hon.
— Tackl sade flickan raskt, och ryckte i kälkens
bjällerförsedda snöre 1 — Opp med dej, Erik, vi
fa skynda ossl Klockan är halv ett. Men den
lille, väl ombonade gentlemannen ville inte alls
promenera. Hans rödblossande, runda ansikte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
