Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reaktionens triumf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nummer och uppställdes i snörräta rader. Nikolaj I
kunde vara belåten med sitt verk och yttrade en gång:
”Dödsstraff är gudskelov okänt bland oss, och jag vill ej införa
det.” Men han talade ej om, huru nitiskt gatlopp och
spöaga användes. Två judar, som ville fly över gränsen,
näpstes med 1,000 spöslag 12 gånger.
Det hemska lugnet var stiltjen före stormen. Redan
efter polska resningens undertryckande 1831 ökades det
smygande missnöjet, ty dels spredo sig därigenom till
västerlandet många agitatorer, som riktade
uppmärksamheten på Rysslands inre förhållanden, dels utbreddes det
polska elementet i själva Ryssland, något som innebar ett
tillskott av överlägsen kultur och intelligens. En polack
vid namn Konarski sökte bland folket göra propaganda
för ”det unga Polen”, men han fängslades slutligen och
sköts i Wilno 1839.
Ännu mer oroväckande voro symptomerna bland
”lillryssarna” i Ukraina. I förra hälften av det 19:de
århundradet blev Kiev åter en kulturhärd som på 1600-talet, och
1834 upprättades där det vladimirska universitetet som
ersättning för det polska universitetet i Wilno och lyceet
i Kremenets, som stängts av regeringen. 1818 hade i
Poltava bildats en frimurarloge, och till dekabristerna slöt
sig ”de förenade slavernas” förbund i Kiev, vilket bland
sina medlemmar räknade furst S. G. Volkonskij, en
broder till guvernören i Poltava.
I Kiev grundades av Kostomarov i slutet av 1840-talet
en hemlig förening, det s. k. Kirillo-Metodievska sällskapet
för utbredande av idéer om slavisk ”ömsesidighet” och en
kommande federation av de slaviska folken på grundvalen
av full religionsfrihet och nationell autonomi. Föreningen
påyrkade obligatorisk folkundervisning samt avskaffande
av adelsprivilegier, livegenskap, kropps- och dödsstraff.
Det ryska riket skulle uppdelas i 14 stater: en nordlig, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
