- Project Runeberg -  Slaverna och världskriget. Reseminnen och intryck från Karpaterna till Balkan 1915-1916 /
15

(1916) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stämningsbilder från Berlin, Wien och Budapest

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uniformerna. Överallt ser man dem — på järnvägar,
i värdshus och på gator, väpnade och halvt civila, ja,
i skolor och universitetssalar, förvandlade till sjukhus,
förplägningsanstalter eller exercislokaler. Här får
lekmannen kanske bäst en föreställning om, huru djupt
den moderna militarismen ingriper i hela samhällslivet
och vilket oerhört kombinerat och sinnrikt maskineri
den är. Det krälar av de »fältgråa» som myror i en
stack; de tyckas röra sig på måfå hit och dit, och ändå
har var och en av dem sin bestämda uppgift i denna
jättemekanism.

Jag har sett och hört för mycket av krigets
skuggsidor för att kunna elda upp mig till någon lovsång
över dess förmenta nödvändighet och ljusare sidor.
Men oavsett den ordning, som militärväsendet, i stort
sett, upprätthåller under krigets kaotiska skeden, har
det utan tvivel en viss demokratiserande verkan, n. b.
inom militären själv — icke gentemot det borgerliga
samhället, som i denna tid spelar en blygsammare roll.
Inför döden försvinner den pedantiska rangskillnaden
mellan över- och underbefäl, och huru skicklig en
fältherre än må vara, vet han dock, att han icke vinner
slaget utan de djupa ledens individuella plikttrohet och
förtroende. Storordigheten och skrytsamheten slipas bort
under fältlivet, och jag misstänker, att de, som göra sig
själva intressanta genom hårresande skildringar av
batalj- och skräckscener, ha minst luktat krutrök. De soldater,
som skulle kunna ha mest att tälja om kriget, sådant
det verkligen är, äro ofta de minst meddelsamma, när
de komma hem till de sina, och den, som verkligen stått
ansikte mot ansikte inför döden, blir lätt otillgänglig
eller likgiltig för den vardagliga omgivningen. Jag har
hört och läst vilda krigshistorier av hysteriska kvinnor
och sensationslystna män, enkannerligen vissa utländska
smarta krigskorrespondenter, men dessa vittnesbörd äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:28:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jaslaverna/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free