Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Panslavismen» och världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verklige »panslavisten» var en kroatisk präst Krizjanitj,
som i det sjuttonde århundradet sökte göra slavisk
propaganda i Moskva, men det dåtida Ryssland stod
ännu utanför Europa, och Krizjanitj lönades för sitt
slaviska nit med förvisning till Sibirien.
Panslavismen är endast en poetisk fiktion, alstrad
av den tyska romantiken och utvecklad enligt samma
tankegång, som skapade ett »Alldeutschland» på Arndts
tid. Denna panslavism har uträttat stora poetiska ting
alltifrån slovaken Kollárs vidunderliga sonettsamling
»Slavia», men i realpolitiken har den skingrats som ett
töcken vid första vindpust eller avslöjat sin rätta
skepnad — panrussism. Sammalunda är förhållandet med
slagordet »pangermanism», som också omhuldats av
skalder (t. ex. Björnstjerne Björnson). Men vad innebär
pangermanismen ? Innebär den månne, att engelsmännen,
om man nu räknar dem till den germanska världen,
skulle upphöra att betrakta sig som engelsmän till
förmån för ett stort, vittfamnande Germania? Eller att
de skandinaviska folken skulle pruta av något på sin
nationella individualitet eller självständighet? Finns det
någon mening med »pangermanismen», måste den
naturligtvis i realiteten också tendera till ett
»Alldeutschland».
Världskriget har ju bland mycket annat uppvisat
»panslavismens» politiska chimär, ty den slaviska
världen är nu splittrad mellan centralmakterna och
ententen-Ryssland, om ock övervikten avgjort ligger på den
senare vågskålen. Med Ryssland stå öppet serberna
och i själ och hjärta kroater, slovener, tsjecher,
slovaker samt en bråkdel av det polska folket; med
Tyskland gå bulgarerna, rutenerna och flertalet polacker.
Dessa »avfällingar från den slaviska saken» ha också
fått uppbära hårda ord: bulgarerna betecknas som
»finnar», de kroater, som icke blint följa serbernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
