Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musiken var honom...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
JEAN-CHRISTOPHE
bankiryrket. Då hittills allt hade gått väl gav
han sin naturliga begåvning äran. Han sade
gärna att man endast behövde vara hederlig
och flitig och ha sunt förnuft. Han ämnade
en gång överlåta sin verksamhet på sonen utan
att utforska dennes verkliga håg och anlag
mer än hans fader gjort före honom. Han
uppfostrade honom ej ens till hans blivande
kall. Han lät barnen växa upp hur de ville,
bara de voro snälla och isynnerhet lyckliga,
ty han dyrkade dem. De voro sålunda så illa
som möjligt beredda till livets kamp. De voro
riktiga drivhusblomster, men skulle de inte
alltid förbliva så? I denna försoffade
landsända tycktes inte några stötestenar finnas; de
voro medlemmar av en rik, aktad familj i en
framskjuten samhällsställning, de hade en
glad, hjärtlig, älskvärd fader; livet måste ju
te sig lätt och lekande för dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
