Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hela deras liv...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTOINETTE!
97
sidan bordet; bon visste att han inte arbetade,
men hon vågade inte titta för ofta åt hans
håll, ty hon fruktade att reta honom ifall hon
bevakade honom för noga.
Han befann sig i slyngelåldern — den
lyckliga ålder då dagarna förrinna i ett lockande
dagdriveri. Han hade en slät panna, ögonen
voro klipska och oskyldiga, ibland hade de
svarta ringar, munnen var stor med en smula
svällda läppar ocb ett tankspritt, svävande,
skälmskt leende. Håret var rikt ocb föll ned i
ögonen samt vågade sig i nacken, en liten
upprorisk test stack ut mitt på huvudet. Han bar
en mjuk halsduk som hans syster knöt
ordentligt var morgon. I jackan felades alltid några
knappar ehuru hon jämt sydde fast dem. Han
hade inga manschetter. Händerna voro stora
och handlederna knotiga. Hans uttryck hade
något slugt, sömnaktigt och njutningslystet.
Det hände ofta att han evinnerligt satt och
stirrade ut i rymden, ögonen, som irrade hit
och dit, strövade runt Antoinettes rum, där
arbetsbordet stod — de vandrade till den smala
järnsängen, över vilken hängde ett
elfenbenskrucifix och en palmkvist, de fortsatte till
föräldrarnas porträtt samt till en gammal
fotografi som föreställde deras lilla provinsstad
med tornet ocb det speglande vattnet. Då hans
blickar nådde systern som tyst arbetade, greps
7. — Jean-Christophe. VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
