Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så bra, och folk sa, att det var alldeles som om
de hört landshövdingen.
— Men vad hade allt detta att göra med fru
Gunnarson? frågade borgmästaren, som fastnat
vid det välkända namnet på hans kollega i
stadsfullmäktige och i åtskilligt annat. Flickorna
väntade åter på att Agneta skulle föra ordet.
Agneta smålog lite.
— Jo, sade hon, det har med fru Gunnarson
att göra, så till vida att det hela var ett misstag
av oss. Det var henne folk samlats att möta och
inte oss. Jag såg henne inte, för resten skulle
jag nog inte ha känt igen henne, men flickorna
berättade sedan, att hon kom cyklande mitt under
anförandet och steg av och lyssnade. Och när
jag väl slutat, hade folk kommit sig så pass, att
de kunde berätta sammanhanget, när Gudrun
frågade. Vi reste genast vår väg, så vi vet inte,
om hon talade sen, men nog var där en hel del,
som gick sin väg samtidigt med oss. På kvällen,
när vi kom till Boda — Prangens var för resten
mycke vänliga och bad hälsa till mamma — så
visade oss farbror Gustavsfors Dagblad, där det
stod en redogörelse för hennes valturné. Och då
lade vi om vårt program en smula, så att vi kunde
komma före eller efter henne på flera håll med
våra flygblan, men vi hann ju med mycket mer
än hon. Vi tyckte det kunde vara behövligt med
lite motvikt.
Fruarna nickade gillande.
För flickorna Jerneploog var det tydligt, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
