Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
dem emot, då ska jag tro, att det inte är någon
fara längre för affärn. Nej se, det kan du inte,
jag visste väl det. Akta de Ingår, Herren står
emot de högmodiga. Tänk på din gamla mor och
gör’na inte till skam på henna ålderdom.
Ingår prövade tåligt nya förklaringar och
erbjöd bevis för sitt ord. Ville mor se residensets
nota? Men allt var förgäves. Då tystnade hon
med ens, vände sig om utan ett ord vidare och
gick åter till sitt arbete.
— Hon vart sinter, sade Fina.
Men Ingår kände sig stå inför ett mysterium.
Modern hade alltid hyst en blind tillit till dottern
även under de tider, då det verkligen varit
bekymmersamt, och hon själv varit rädd för det
ansvar hon tagit på sig. Skvallerhistorier hade
väl dukit upp förr, det hade konkurrenterna sörjt
för, som inte unnat henne den stora framgången.
Men mor Marit hade aldrig lyssnat till dem, det
hade inte varit värt att bära fram något om Ingår
till henne, då hade gumman givit tiodubbelt
tillbaka.
Det var ingenting annat att göra, än att vänta
tåligt så skulle väl misstämningen gå över. Men
den gick icke över, den ökades. All frid var
borta ur hemmet, ständiga slitningar och
uppträden ägde rum, husets goda tomte hade blivit
dess orosande.
Ingår blev nästan lättad, när mor Marit
började klaga över flygande smärtor, än i ryggen än
i armar och ben. Så hade man ju fått något ont
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
