Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
till mor. Hans ansikte bar honom ovetande något
av samma uttryck han nyss sett hos Agneta, för
var människa han mötte, kände han rent fysiskt,
hur hans sinnesstämning skar mot de övriga
stadsinvånarnas oskuldsfullt förnöjda. Allt framför
honom och allt omkring honom syntes med ett
slag förändrat. Perspektiv av fasa öppnade sig
för hans syn.
Modern var inte inne, han slog sig ned och
väntade otåligt, allt medan hans tankar ältade och
vredo på det samtal han haft med Agneta: de
vände om vid Halsberg I Så småningom lyckades
han övervinna den första skräckbrytningen och
bygga upp någon slags fattning.
Om det nu var ohjälpligt — men innerst inne
hoppades han naturligtvis alltjämt på underverk
— då återstod blott att inrätta sig efter bästa
förmåga. Äntligen kom Ingår, och nu var det
hans tur att driva det glödande järnet in mot
hennes hjärta och vakta hur hon krympte sig
därvid, höra henne förneka och bli het, alldeles
som han nyss. Men han nedtystade henne
snart. Han berättade, att han hade det av fröken
Agneta, som hade en faster, gift i tyska
generalstaben. Det är den sortens folk som vet.
Och hennes bröder hade vänt om i Halsberg.
— Men om det är sant, Allan, vad ska vi
ta oss till? Ingår såg upp på sin son med
en fullkomligt hjälplös, brusten blick, och han
tyckte, att han blev vid denna vädjan så full-
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
