Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Öfversikt öfver stålets mikrostrukturbeståndsdelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hinner en del af martensiten (n. b. den som befinner
sig i kontakt med ferrit eller med cementit!)
att börja omvandlas: troostit förefinnes.
Om däremot afkylningen icke varit tillräckligt
långsam, för att hela mängden martensit skall ha
hunnit öfvergå till perlit, återstår ännu härdningskol:
sorbit förekommer. Man skulle kunna karaktärisera
dessa bägge hvarandra ytterst närstående
strukturbeståndsdelar på följande vis: om en del
af martensiten redan påbörjat omvandlingen som
till sist resulterar i perlit, så föreligger troostit.
Om däremot martensiten icke hunnit fullständigt
sönderfalla i perlit, föreligger sorbit. Troostiten är
den första, sorbiten den sista omvandlingsfasen mellan
martensit och perlit.
Det är sannolikt, att troostiten, som har en
skarp begränsning gentemot martensiten, innehåller
cementit utskild i partiklar, för små att
mikroskopiskt kunna iakttagas. Troostiten färgas hastigt
och likformigt brunt eller svart af jodtinktur och
andra reagens; den är mindre hård än den
martensit, ur hvilken den bildats.
Troostiten förefaller i mikroskopet fullkomligt
homogen. Sorbiten och perliten äro ej så skarpt
skilda som troostiten och martensiten; inom sorbiten
kan man därför ofta iaktta perlitstruktur.
Sorbiten mörkfärgas hastigt af jodtinktur liksom
troostiten.
Det är tydligt, att dessa bägge beståndsdelar
lätt kunna sammanblandas; det förefaller emellertid
motiveradt att göra skillnad dem emellan. Troostiten
spelar en ganska viktig roll vid manganstål,
såsom det framgår af Guillets undersökningar.
Sorbiten är redan, och kommer, såsom Osmond och
andra forskare framhållit, sannolikt alltmera att vara
af intresse vid fabrikationen af räler och andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
