Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om hastig bestämning af fosfor i järn och järnmalm, af Alfr. Grabe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Om, såsom vid vissa malmer förekommer, så myc-
ket kiselsyra skulle finnas i lösningen, att densamma
vid neutralisationen med ammoniak faller gelatinöst,
använder man lämpligen här liksom för grått tack-
järn en tillsats af några droppar fluorvätesyra, hvar-
efter lösningen kokas.
Härvid är sålunda vidtagen den förändringen i
det vanliga förfarandet, att utfällandet af fosforn
företages i svagt klorvätesur lösning i stället för
i salpetersur. I Petréns ofvan citerade uppsats finnes
å sid. 168 (tabell XIV) några resultat, hvilka visa
att de fel, som uppstå genom fosforns utfällning ur
en lösning, där »den allra största delen af klor-
vätesyran genom afdunstning aflägsnats», kunna
nedbringas till 0.002 % och därunder. Tyvärr sak-
nas emellertid här uppgift på, huru mycket fri klor-
vätesyra, som fanns närvarande vid hans försök,
troligen beroende på svårigheten att bestämma det-
samma, men att det var betydligt mera, än hvad
som här ofvan är föreskrifvet, är högst sannolikt,
och de fel. som uppstå genom den fria klorvätesyrans
närvaro, torde utan vidare kunna negligeras. Det
återstår alltså endast den frågan, huruvida den
mängd klorammonium, som genom neutralisationen
med ammoniak införes i lösningen, kan utöfva någon
skadlig inverkan på fosforns utfällande. Att detta
icke bör vara fallet, kan man redan från teoretisk
synpunkt förutsäga, då man ju härigenom tillför
lösningen ammoniumjoner, hvilka böra tillbakatränga
jonbildningen hos ammoniumfosformolybdatet och
sålunda i stället utöfva en fördelaktig inverkan vid
utfällningen. Anställda försök, hvarvid ända till 10
gr klorammonium varit närvarande, hafva äfvenledes
bekräftat detta. Till och med minimala fosformäng-
der fälldes utan svårighet ur dessa lösningar. De
analysresultat, hvilka erhållits på malmer, behand-
lade på ofvan! beskrifna sätt, äro upptagna i tab.
II och torde till fullo bevisa, att genom detsamma
ingen afsevärd felkälla införts i metoden.
2. Ammoniumfosformolybclatets utfällning.
Den lösning, som på förut beskrifvet sätt er-
hållits, bör hafva en volym af cirka 25 cm3 och vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
