Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering 1612-1654, af M. B. Swederus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
nämligen två hammarsmeder, två
hammarsmeds-drängar, fyra hyttearbetare, två kolare och sex
legodrängar. En ytterligare underrättelse om det i
samtida handlingar endast sällan förekommande
bruket är från år 1617, då det namnes, att
bergsmännen hade anskaffat malm och kol till 157 dygns
blåsning vid Ludvika, Gryttorp och
Guldsmedshyttan .
Ar 1620 uppgifves följande om tillverkningen
vid Ludvika.
Tillblåst på två ställningar uti 48 dagar:
384 lass malm
96 » limsten
768 stigar kol och ytterligare
24 » till ugnfyllning
Tackjärn.......85 skeppund
Lod.........155 »
Ytterligare tillblåst på två ställningar uti 48 dygn:
f 396 lass malm
. P j 88 » limsten
j 660 stigar kol jämte
( 4 » till ugnfyllning
Tackjärn........199 skepp.
Beträffande vidare förhållanden vid Ludvika,
om hvilket bruk inga andra uppgifter än de nu
meddelade kunnat återfinnas i riksregistraturet åren
1612-1654, är dock kändt, att under konung Grustaf
Adolfs tid funnos därstädes tvenne hamrar, uppförda
för kronans räkning, och en tredje skall något senare
hafva blifvit anlagd af arrendatorerna David och
Jakob Leijel.
Enligt 1644 års bergverksrelation brukades
masugnen och den ena hammaren vid Ludvika, som var
kronans egen, af Jacob Pontusson De la Gardie och
den andra af bergsmän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
