- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Bihang till Jern-Kontorets annaler 1910 /
399

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Uppsatser - Om erfarenheter rörande bergborrmaskiner - III. Borrmaskinanläggningen vid Gellivare malmfält, af Harry J. H. Nathorst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

399

borrgångar ej alltid är nödvändig, om en borrare
byter maskintyp. Härtill kommer äfven den
fördelen, att »japborrnackarne» äro betydligt lättare
att tillverka.

Vid försöken med vatten spolning profyades
samtidigt en mängd olika former och dimensioneringar
å borrnackar och härvid utröntes, att den redan
förut använda japnacken var starkast och stod bäst
vid lag. Sedan dessa borrnackar rätt tillverkats,
ha ytterst få borr gått af vid eller i nacken. De
flesta borrnackar som kasseras äro direkt utslitna,
så att t. ex. sexkanten vrider sig i hylsan och
bor-ret går så otätt i densamma, att luften tar sig väg
ut mellan borret och hylsan oaktadt ordentliga
packningar äro inlagda i den senare, eller också ha
nac-karne blifvit så spröda att stycken gått ur dem.

Den del å borrnackarne, som till att börja med
vållade största besväret, var stödfalsen eller’stosen,
som utgör själfva nackens begränsning mot det
öfriga borret. Så länge stosen gafs den form, som
visas i fig. 2, pl. IX, Bihang till Jern-Kontorets
Annaler 1907, brusto borren ofta såsom å denna figur
antydes. Men sedan stosen gifvits sin nuvarande
form har denna svårighet öfvervunnits, och hålet
midt för stosen visar numera icke spår till
utvidgning. Smidningen af stosen skedde förr genom
upp-stukning för hand, men sker numera sedan några
månader tillbaka med maskin. Tack vare en
skicklig smed gaf handsmidningen ett mycket godt
resultat, men har det visat sig, att maskinsmidningen
ger ett afsevärdt bättre.

En sådan smidesmaskin är mycket lätt och
billig att anordna, och finnes till ledning för dem,
som däraf äro intresserade, å fig. 5 och 6, pl. VI
antydda anordningar härför. Som smidesmaskin
användes helt enkelt en Atlas »Cyklop 32» med
pneu-matisk matning, a betecknar maskinens cylinder,
b matarkolfven och matarecylindern, d smidesstansen
oVh e den mot densamma svarande dynan,
hvilken är tudelad och försedd med gångjärn för att
möjliggöra borrets inläggande i densamma; f är
en hafstång för dynans ihopklämmande, g betecknar
stöd i hvilka maskinen är löst upplagd, k är ett
ändstöd mot hvilket den Pneumatiska matningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:40:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1910bih/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free