Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Uppsatser - Den basiska martinmetodens nuvarande ståndpunkt, af Otto Petersen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
632
stålet vid förperiodens slut har en manganhalt af
0.34 %. Under processens senare skede måste dock
mangan i någon form tillföras chargen, ty i annat
fall skulle genom den nya slaggen större delen af
stålbadets manganhalt bortoxideras. I föreliggande
fall insattes 2 180 kg manganhaltig järnspat. Genom
att slaggen sålunda alltid håller en jämförelsevis
stor procent mangan verkar den som
desoxidations-medel för stålet. Erfarenheter från Hoesch visa,
att med så högbasisk slagg, som där användes, en
manganoxidulhalt af 8 - 10% i densamma är
tillräcklig för att produkten skall blifva fullkomligt
rödskörfri.
Beskickningens kiselhalt öfvergår nästan
omedelbart till slaggen, så att vid första profvet endast
spår af Si finnes i stålet. Håller tackjärnet mycket
kisel, aflägsnas denna sålunda med den första
slaggen, och efterperiodens slagg kan göras lämplig
för fosfor af skilj ande, utan att kalktillsättningen
behöfver blifva afsevärdt stor.
Beträffande tillgodogörandet af den insatta
malmens järnhalt så försiggår under förperioden
reduktionen nästan fullständigt, men under
efter-perioden ingår blott c:a 50 % af med malmen
till-fördt järn i stålet. .Räknadt på hela chargen visar
sig dock det särdeles gynnsamma förhållandet, att
c:a 80 % af malmens järn tillgodogjorts.
Slaggen från förperioden håller 20-26 %
fosforsyra, hvaraf 80-90 % är citratlöslig. Då samtidigt
halten af järnoxidul uppgår till endast 4-7 %, är
^sålunda denna slagg som gödningsmedel t. o. m?,
öfverlägsen thomasfosfatet.
Enligt nämnda metod drifvas för närvarande
vid Hoesch tvenna ugnar, hvardera om 30 ton. Den
ena ugnen har en badyta af 7.5 x 3.6 m, under det
den andra har samma bredd, men är 8 m lång.
Tackjärnet tages från en bländare, som är gemensam
för thomas- och martinverket. Detta gifver
förklaringen på det använda tackjärnets höga fosforhalt
(1.86 %).
Ugnarne stå i genomsnitt 400 charger, under
hvilken tid gas- och luftintagen en gång nymuras.
Regeneratorskamrarne omställas efter 600-800
charger, och härden står vid lag 2 å 3 år. l genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
