Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
pans översta kant och lyssna efter kaptenen, då han
styrde kurs mot fören.
Men till och med kungar och deras avkomlingar
ha sin begränsning, och efter en kvart var Jerry
mogen för att bryta sin tystnad. Då kaptenen gick ner,
tydligen i bedrövligt tillstånd, försvann dagens ljus
för Jerry. Han kunde ha slagits med vildhunden,
men det frestade honom icke. Lerumie gick förbi
utan att han märkte honom, ehuru han visste att
han kunde tyrannisera honom och tvinga honom att
dra sig åt sidan. Myriader dofter från land trängde
in i hans näsborrar, men han fäste sig ej vid dem.
Ej ens det slående och dånande storseglet över hans
huvud, då Arangi rullade i dödvatten, kunde avlocka
honom en spefull blick.
Just som det var oundvikligt nödvändigt att Jerry
skulle sätta sig ner, sticka nosen i vädret och ge
luft åt sin hjärtslitande sorg, kom han på en idé.
Ingen kan förklara varifrån denna idé kom. Lika
litet som en människa kan förklara varför hon vid
lunchen i dag väljer gröna ärter och ratar
skärbönor, ehuru hon senast i går valde skärbönor och
ratade ärter. Lika litet som en domare, som dömer
en brottsling till åtta års fängelse i stället för de fem
eller nio år han på samma gång hade i tankarna,
kan förklara varför han så kategoriskt bestämde sig
för de åtta åren som det rättvisa och lämpliga
straffet. Eftersom ej ens människor, som nästan äro
halvgudar, kunna genomskåda hemligheten med idéernas
uppkomst och valens motiv, kan man ej begära att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
