Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
»Vilken tabu är viktigast?» frågade Agno på
Somo-språket.
»Att ni kan fråga det! Naturligtvis megapoden.»
»Och hunden?» lydde Agnos nästa fråga.
»Måste plikta för att han har överträdt tabun. Det
är en hög tabu. Det är min tabu. Den har stiftats
av Somo, allas vår urfader och förste styresman, och
den har sedan alltid varit hövdingarnas tabu.
Hunden måste dö.»
Han tystnade och funderade på saken, medan Jerry
åter grep sig an med att gräva i sanden, där han
tydligt kände lukten. Agno ville hejda honom, men
Bashti lade sig emellan.
»Låt vara», sade han. »Låt hunden förråda sig
inför mina ögon.»
Och det gjorde Jerry, han grävde upp två ägg,
krossade dem och slickade i sig den del av deras
dyrbara innehåll som ej fördärvats av sanden. Bashtis
ögon voro alldeles glanslösa, då han frågade:
»Männens hundkalas är ju i dag?»
»I morgon middag», svarade Agno. * Hundarna
ha redan samlats in. Det kommer att bli minst
femtio.»
»Femtioen», förklarade Basthi och antydde Jerry
med en nick.
Prästen gjorde en snabb rörelse för att ta fast
Jerry.
»Varför nu?» frågade hövdingen. »Vi måste bara
låga så att han kommer över träsket. Låt honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
