Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Dalarne - Förra avdelningen - Hos skolmästarns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hundra barn; han hade varit skolmästare i mer än trettio
år och hade mycket stort anseende. Det var inte långt ifrån,
att skolmästarn tyckte, att han hade hela församlingens
andliga välfärd på sitt samvete, och han var ofta orolig
över att de hade en präst, som alls inte kunde predika. Han
höll sig emellertid stilla, så länge som det i de andra
socknarna endast var tal om att införa en ny döpelse, men
när han fick höra, att ordningen hade kommit till
nattvardsgången och att folk började samlas här och där i stugorna
för att begå nattvard, kunde han inte längre förbli likgiltig.
Han var fattig själv, men han lyckades övertala några av
de förnämsta bönderna att lämna honom pengar för att
bygga ett missionshus.
— Ni känner mig, sade han till dem, jag vill endast
predika för att behålla folk i den gamla tron. Men vart ska
det bära åstad, om predikanterna överfaller oss med den
nya döpelsen och den nya nattvardsgången och det inte
finns någon, som säger folk vad som är en sann eller en
falsk lära?
Skolmästarn stod mycket väl hos kyrkoherden som hos
alla andra. Han och prästen vandrade ofta fram och tillbaka
på vägen mellan prästgården och skolhuset, fram och åter,
fram och åter, som om de aldrig kunde bli färdiga med vad
de hade att säga varandra. Kyrkoherden kom också ofta in
till skolmästarns om kvällarna och satt i det trevliga köket
vid den stora spisen och språkade med mor Stina,
skolmästarns hustru. Han kom stundom till dem kväll efter
kväll. Han hade det tråkigt hemma, hans hustru låg jämt
till sängs, så att det var varken ordning eller reda i hans hus.
Nu var det en vinterkväll. Skolmästarn och hustrun sutto
vid spisen och samtalade sakta och allvarligt, medan en liten
tolvårig flicka lekte i ett hörn av rummet. Hon hette Gertrud
och var dotter till skolmästarn. Hon var alldeles ljus, nästan
vit i håret, rosig och rundkindad, men hon såg varken så
klok eller så lillgammal ut, som skolmästarbarn bruka.
Den där vrån, där hon uppehöll sig, var hennes lekstuga.
Där hade hon samlat ihop en hel mängd bitar av färgat
glas, sönderslagna koppar och fat, runda stenar från älvstranden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
