Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Dalarne - Förra avdelningen - Karin Ingmarsdotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pengarnas skull, ty Halvor var rik, men hans far hade varit
begiven på att dricka. Det kunde ju hända, att detta hade
gått i arv. Till sist hade det dock blivit bestämt, att han
skulle få Karin.
Bröllopsdagen hade varit utsatt och lysning uttagen hos
kyrkoherden, men före första lysningsdagen gjorde Karin
och Halvor en resa till Falun för att köpa vigselring och
psalmbok. De voro borta i tre dagar, och när de kommo
tillbaka, sade Karin till fadern, att hon inte kunde gifta sig
med Halvor. Hon hade dock ingenting annat att klaga över,
än att Halvor hade druckit sig full en gång under resan.
Karin fruktade nu, att han skulle bli lik sin far. Stor Ingmar
sade, att han inte ville tvinga henne, och Halvor blev
avskedad.
Halvor tog detta mycket illa.
— Du drar över mig sådan skam, sade han till Karin,
att jag inte kan bära den. Vad ska folk tänka om mig, då
du förkastar mig på detta sätt? Det går inte an att göra
sådant mot en hederlig karl.
Men Karin lät sig inte beveka, och Halvor hade varit
olycklig och dyster alltsedan. Han kunde inte glömma den
oförrätt Ingmarssönerna hade gjort honom.
Och där kom Karin, och här satt Halvor, och vad skulle
det nu bli av?
Så mycket var visst, att det inte kunde bli någon
försoning. Karin var gift sedan förra hösten med Eljas Elof
Ersson. Hon och hennes man bodde på Ingmarsgården och
regerade den, alltsedan Stor Ingmar hade dött på våren.
Stor Ingmar hade lämnat efter sig fem döttrar och en son,
men sonen var så ung, att han inte hade kunnat ta vid
egendomen.
Emellertid kom Karin in i köket. Hon var bara några
och tjugu år, men säkert hade hon aldrig sett riktigt ung
ut. På många andra ställen skulle hon ha blivit ansedd för
mycket ful, ty hon bråddes på sin släkt och hade tunga
ögonlock, litet rödaktigt hår och ett strävt drag vid munnen.
Men hos skolmästarns tyckte de om att se, att hon var så
lik de gamla Ingemarerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
