- Project Runeberg -  Jesu Lif /
77-78

(1878) [MARC] Author: Frederic William Farrar Translator: Fredrik August Fehr With: Hans Magnus Melin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Jesus i templet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med blommor kantade gångstigen till den
stora slätten Jezreel. Som påsk infaller i
slutet af mars eller början af april, står
landskapet då i sin allra skönaste och mest
intagande fägring, och de vidsträckta
sädesfälten på ömse sidor om vägen öfver hela
den stora slätten se ut, som vore de,
såsom öfversteprestens klädnad, väfda i blått
och purpur och skarlakan af oräkneliga
blommor. De gingo så öfver den gamla
flodens, floden Kisons, strömfåra, kommo
derefter till Sunem, den på Lilla Hermons
sluttningar belägna orten, som är bekant från
profeten Elisas historia, derefter till det
kungliga Jezreel, om hvars svunna herlighet
nu endast några med skulpturarbeten
försedda sarkofager aflägga vittnesbörd,
derefter till det nakna och dagglösa Gilboa med
dess egendomligt pittoreska läge, derefter till
det sandiga Taanach, som återkallar i
minnet Siseras och Baraks dagar, derefter till
Megiddo, der han, den tolfårige, först torde
hafva blifvit varse de romerska legionernas
hjelmar, svärd och örnar, till dess de
slutligen hunno En-Gannîm, som genom sina
källor och lummiga, täcka trädgårdar,
sådana ännu i dag här finnas, synnerligen väl
egnade sig till rastställe under färden. Här
gjorde de ock efter all sannolikhet halt för
att hvila öfver den första natten. Nästa dag
hade de att bestiga Manasses berg och slå
in på vägen genom de rika fikongårdar och
olivlundar, som fylla dalarne rundt omkring
El-Jîb[1]. De lemnade på höger hand de
kullar, hvilka i sin herliga- skönhet bildade
den »stolthets krona», öfver hvilken Samaria
bröstade sig, men hvilken, såsom profeten
förutsade, skulle blifva en »vissnande blomma».


[1] Väl att skilja från det i den heliga skrift omnämda Gibeon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:32:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jesulif/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free