Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beskaffenhet som helst, de engelska icke undantagna, vid
strängt ansvar till införsel och nyttjande i Frankrike
förbjudas. Deraf äro tvänne välgörande följder ofelbart att
vänta. Först minskas yppigheten och ökas den allmänna
välmågan, och sedermera blifva Frankrikes fabriker och
manufakturier, hvilka revolutionen nästan alldeles förstört,
åter upphjelpta, så vida allmänheten icke länge kan
tillfredsställa sin förderfliga böjelse för utländska varor, utan
måste nolens volens hålla sig till de inhemska.
Härvid möter dock en betänklig omständighet.
Fabrikerna äro i högsta lägervall när förbudet tager sin
början, och de böra dock genast kunna lemna så mycket
varor, som fordras för hela nationens behof. Att
afhjelpa denna svårighet vill jag föreslå en utväg, som väl icke
bör förkastas blott derföre, att den är ny. De kläder,
som de franska fruntimren nu bruka, äro ofanteligen vida,
och öfverskrida oändeligen det qvantum tyg, som till en
mensklig kropps betäckande erfordras. Sådant är ju ett
skadligt öfverflöd, som kan förbjudas. Fastställes då en
drägt, hvartill hälften eller tvåtredjedelar mindre tyg blott
åtgår, så kan man följaktligen af en klädning efter det
öfverflödiga få två eller tre af det lagliga modet, och då
behöfver man icke så genast anlita fabrikerna. Dessa
få tid på sig att tillverka, och småningom kommer
allt i sin ordentliga gång. Vinsten af en sådan
klädesordning måste blifva otroligt stor. Om vi antage, att
fullväxta qvinspersoners antal i Frankrike bestiger sig till
10 millioner, och öfver hufvud beräkne, att hvar qvinna
årligen förbrukar 3 klädningar, hvardera af 25 specie
livres värde, så kostar qvinnornas klädnad ensam hvart år
750 millioner livres en especes. När nu denna kostnad
förminskas blott till hälften, så uppstår deraf en årlig
nationalvinst af 375 millioner livres eller 3750 tunnor
guld. Med hänsigt till en sådan vinst har man väl skäl
att stifta lagar för modet. Dessutom, hvad fördelaktig
verkan på sederna skulle icke en sådan författning
medföra, som till hälften minskade anledningarna till
oenighet äkta folk emellan? De flesta äktenskaps olyckor
härleda sig ju ifrån hustrurnas öfverlödiga klädnad, och
männernas knot deröfver!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
