Note: This work was first published in 1970, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albaniens självständighet och den proletära internationalismen eller Branting och de albaniska stammarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av det mest underordnade slag . .. olika meningar om . . . måttet av
albaniska stammars självstyrelse.”
I sina anvisningar till de bolsjevikiska deputeradena i
Riksduman framhöll Lenin:
”Parollen om den Federativa Balkanrepubliken måste också
förkunnas av de ryska deputerade. Mot den slavisk-turkiska fiendeskapen!
För alla Balkanfolks frihet och jämlikhet!”
Och Lenin påpekade att de bolsjevikiska deputeradena i
Riksduman måste klargöra Baselmanifestet:
”Krig mot kriget! Mot varje inblandning! För freden! Detta är
arbetarnas krav!”
Att stå fast vid dessa krav när det verkligen gällde innebar
häktning, domstol, fängelse. De verkligt bolsjevikiska deputeradena stod
fast. Då visade det sig att detta var en seger. De ”kloka” tyska
socialdemokratiska riksdagsmännen som den 4 augusti 1914 böjde sig och
röstade för kriget och menade att de på detta sätt bevarade partiet
och kunde tjäna arbetarklassen — de förde sina väljare till död och
nederlag. Men de bolsjevikiska deputeradena förvandlade sitt eget
fängslande till en stor politisk seger. De satte politiken främst och
därmed tvang de staten att visa att den nationella enigheten var en
myt och inför den ryska och den internationella arbetarklassen
avslöjade de krigets klasskaraktär.
Baselmanifestets ord var inga tomma ord; det som manifestet
förpliktade parlamentarikerna till var en principfast hållning i det läge
där ett taktiskt spel skulle vara att förråda folkens intresse.
Bakom Baselmanifestets ord låg en mycket allvarlig diskussion
om de politiska grundfrågorna. Men manifestet nämnde inte bara
albanerna i förbigående; i manifestet togs ställning för den albanska
självständigheten och man analyserade de faror vilka den var utsatt
för och gav i enlighet med denna analys Italiens och Österrike—
Ungerns socialdemokratiska partier konkreta uppgifter:
”Särskild uppmärksamhet bör Österrike-Ungerns socialdemokratiska
partier ävensom Italiens socialister ägna den albanska frågan.
Kongressen erkänner det albanska folkets rätt till autonomi. Men den
protesterar mot att Albanien under självstyrets täckmantel komme att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
