Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
c . «
folk-kan wara den närmaste domaren öfwer sin agen Litteratur. Wißerltgen är-
dct of; å men tillåtit att falla mad-mm ont lilla-aningars arbrtrnz blott icke delta
"omdönte: emedan de« el ETW TOM mår-dy få åra de utan wärde. Fastän ett lands
Littcratur.e"j lust-tänker sig till deß poet-, fä ar litwat företrädet-Idis alltid Ztalct
om d.enna.· Mcn hivad ar Poefi till fstt·wasendc, annat an känslans uttryck gu-
nomfpråfet7 Men, om nu nationerna aro« llvarantaa olika i sätt satt att kärna ,
fä följer wal deras ockfsliksonl af sig fltlik qtl denna olikhet äsnnn skall wisa sig
»i uttrycket af detsamma, i deras Porsi, fa« wrda annars dennaär fann-National-
Poeftk och icke blott konventionell poetisk forni. rCn kkjörfaktarc i mät tid, tand· och
skattad af tmänne de första nationer- hat fdrtranligcn lotsat detta wid den känsla,
som framför alla andra-gifwi: näring är .s),8ocsien, -»wid KårlekeC Den– lilta
ffrift", hwarom ntii kala it), ehuru- den synes blott omfatta ert inskränkt föremål,
föret dock till smycket större resultat an uran cilläfwenlhrs wid första päseendet
tron Dcn förklarar för oß olikheten af den Fransta och Thlfa poesien tindai
deß innersta karakter. Man finner hat-AF tydligt, att denna olikhet alldeles icke
beståt- i wißa konventionella former-, eller il iakttagandet af wißa reglor) öfwer-
hwikka man kan disputera och font man efter öfwerenskonnnelse fan ska-andra«
Grunden ligger mycket djupare» Folkens poesi sik olika- emedan fot-ten sjelslva
aro. fins imellan olika. Det ar omöjligt, att en Cox-akille eller-liarsqu arbeten ,
wpkd de ock i hela sitt spraks behag öfwerförda på Thjlan ,« nanftn tunna fasta
det Tyfka sinnet.« Wi finna wäl deri fröna fatet sagda Liflsna ·wc«rfer, mm
hwilfa aldrig hos oß frankt-bringa den rörelse ocll känsla, som Wi af sorgespelet
manta; ty de träffa ej det Thska sinnet. Men det ar lita fä omöjligt, att smärre
första Tragikers werk, skulle de ock pä det noggrannaste uppfylla de tre enheter-
«:na23 fordringar, skulle pa Franshjta Publier yttra samma werkan som på mat-«
Joar-nian ens titan de- wafentlfaasie förändringar tvagat tillhierda densamma th-
ska Skaldefonstens ädlaste och fublimaste skapelser i (Sci)il1er"5) die- Jungfettu von.
Orleans ochAPiccolonsrjnh ochhrvad hafwa dcha omarbetningarJills-nids ·.Och in-
strasnker sig denna olikhet blott till den Dramatisfta poesiensz «Ar förhållandet ej’
densamma wid den episka? ältande Hemtaer tyckas på tysk jordntcsm Messias-
c -
och Obernapr fransny er det et detsaman med den lyriska? Åro wiei fattiga
dnr möra grannar ärorika ochsåter rika, dlr de ciro fattiga? Wis-.m, den egent-
liga Folkspoefsenchr bada aetnensamz men huru olika ar ej deß karakter! mät i
Ocn fransyska , lustigheten, ofta äfaicn fri-vollteten lit-trycker Isfg , fä rir–det, i en
; tyska, sinnet orl) känslan. Nationerna tnaste först byta känslor- ined hrnarandraz
om de skulle byta Wison Hafwa franshfta skaldestycken på denna sidan af Rhen
Blifwjt mera lasta, an pä· den andra , så följer deraf ännu icke, att nationens
det-före mera hugfcilldeö fdr dent. Man läste drin, mindre af böjelse-, än af an-
dra orsaker — man läste dem för att lära spraket —- och netonr det icke —-
stnängen gång — för att tunna fciga, det man lastdan - - «
: - Sfrtllc ej, spä detta ert-rinnande af National-poesiens ursprungliga olikhet,
för så widt som den rttgrkir tkr Nationalmnlaqens och karakterernaö olikhet, Fot-
ken höra grunda sbillighetcn i en ömsesidig wärdering af- fin Litte1·atnr? Weir-det
af en Lilteralurxrnätett ej, atnrinftone ei owi,llforliaen,- efter den arad hwari den
Ix-) dnr la mattare sosct1—4:-llOII-c;« dr:;.-i«cn.c, dom lys- Poets- anngals er slys Allemqss
· - . · - - X ’
tratt-nr- lamoulz Pak M. ch. VAM-tsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
