- Project Runeberg -  Journal för Litteraturen och Theatern / 1812 N:o 149-304 /
243

(1809-1813)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

behagar en annan nation, Lis-ar Bürgers Leonora utkon« iiisie man detta stycke
utantill stan Ellika till Donald Derfdce mar det sörtrakstigh om an alla Ori-
liei i mer-iden demonstrerat motsatsen. Det må wara, att de Franika Tranlzka
fdrfatlarne hos oß aldrig kunna bliswa inhemska; mi milia derefter- ei bestämma
det irrar-de, som de med rätta haswa för sin egen nation. Meri -sainma rart-Disa
böra lisa-tu lvi fordra as Franrnninmin litilsinningars onrddmenz del-femte så
ofta fällda titan de föregaende kunskaper, hivar-förutan har alldeles icke kan döm-
mas, och uran kännedom as sanitet, tunna och böra ei satir-illa oß. SF mycket
rymligare kir det deisijre,"ail ett riktigt bedöm-anade as« wiir egen Littcmtur
ibland oß grundas gsnom en riktlniis kritik. apar rit-ej stallet atl wifa hivad en «
slidan- frikik i allmänhet iii-; men det kan ei sagas högt nog, hivad stor intiyrcise
den kan liaswa och werkligen har pli Initional-andanö bibel-rasande i Litteraliiren.
hos de salt som redan en längre tid fii afgjordt aga sina klagiiely lrwillet in-
trcisfar hos några as Europas bildade nationer-, cir denna inflytelse unil icke obe- «
tydlig, men langt mindre risigt-g, längr- mindre farlig. De erkända helgedomar-
na magar kritiken basis ei så late att angripa, emedan den wet sök-ut, att ansats
, len- skalle svara skillinga, och ont den gör det, sa sker det med warssnnlreh och
äfwen ander sils-fan af beröm. Uckvmtcs, Tasso, Rudi-ro sann-ii- ingen kritik mer
Ait förringa i deras nativitets ögon, ej cn gäng en råttans kritiks. Meri hurts
olika ar ej dettaJlos den Turin nationen, som mäl icke mindre har sina Klaßilcr,
Uzen lik-val, dis de rinna ei undergå-te arnandradenas eldprof, —- hnrn skola wi-
faga — kir fri lycklig eller olycklig, — att ei aga dem i den eminenta xbetydelse
font deßa nationer? Tn så högt man bos deßa cin må wärdera fördelarna del-af
öl smal-ens stadga, kir det likmäl ei mindre säkert, att denna för-glidning af de-
ras-. Klas-siken som de förklarar för odswersrasfligm tkr en tyst belanneiss af stille-
siiind eller snarare ätergiiende Den tanken dos en nation, att det förträffligaste
Z« redan upptnidh att det ar sci godt som förgafwes att wllia ösivertrassa eller
ens uppnå detsamma, ar en blywigt lagd på snillets wingar. Det maili- i för-
» and saga till sig sjelf, att det el har att hoppas ett fritt erkännande af sina
likhetens wiki-de. llppsisode an Racine ur grafit-en under ett annat namn-my
1··1"ef en thhalih färgandes-.- den wnnne esi den gamla Lithalies ryktbar-ben
Den, sii osta högt beprisade, nationernas lycka, att i sörutnsirnde eminenta
betydelse hafwa sina .J·1’laßil«er«, ar del-före i sanning en ganska twetydig lycka.
J has-ven blifwit, kan-man stiga till dein,,l)wad fe funnen blifwaZ ti) J titl-
sijin det sikts-Va. J les-ven pa« edra faders innnniminighet. Wi tro oß sinnet
cl bas-va upp-nick höjden, men wi sirckswa alt hinna den. Wi söka« att förmäter
Emm lagrar; och minne dm kranscn, som den tillkommer- Men — hasad inne-
qumr ej denna fordran ? Haris lantka wigtigare framträder dcv kritiken, hwar-
ks. nationens omdöme först genom denna skall bestämmas? Ham nwcket mer
kle Wi ei han strida, am den handlar emot sikt bdaa cindamiiH Om ett blinde »
sprak-duade af detmedilmakkigm om ett gaps-seltygs förvirra-ande afdcrfdrrråffiigq,

Edna deß -n(ssic:re·k«nappt tislsinkic sina egon, sa ekfaten kinder deras lifstid, «
TIHI henne-J- l-"all? Elle ses est-skidan kbit-F- under skida-la fisehliliandenp etewinkligc
Erk-räders emot rik-kisarn, ett werkligr farmens emot det ädlaste hon äger-s s2s).
« « — Elin-er e. a, a) » -
FIismen-id syftar Fox-i sia-SL Schlegels ass-kil anm Wieland, m. IT as Langsas
iWIA FNs-simu- — och det kan ock gi- sa vin hans imitatörer hes inä» « «


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:56:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jolitthe/1812-149-/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free